I ett mellanrum

Jag känner mig som i ett ingenmansland, i en skarv, som om jag trampade vatten.Min vanliga jultillvaro har blivit tömd, ingen katten Bellman och ingen Mr. Så ska det vara, men att gå från ett till ett annat tillstånd är alltid knepigt.
Efter min skilsmässa för sådär en hundra år sedan minns jag att det svåraste var identitetsväxlingen. Femton år som fru och sedan singel.
När man är två vårdar man kanske  inte heller andra relationer som när man är ensam. Plötsligt börjar jag fundera på när jag firade jul och nyår med andra, som nu har räknat bort mig.
Det kommer att ta en tid det här... att hitta en ny form och nya människor att umgås med.

Jag saknar lille Bellman!