Ni vet hur det är. Nu har det varit en högtid, och nu dräller det in bilder på lyckliga familjer, släktingar, barn , barnbarn och vänner på facebook. Det är otroligt så lyckade och lyckliga alla är! I synnerhet som en del garanterat är utbytta nästa år. Det är dina barn och mina barn och bonusbarn hit och dit.
Min exmake och jag gifte aldrig om oss. Vi fick liksom nog av äktenskap. Därmed blev det aldrig bonusbarn för oss.
Men de där bilderna nu är väl det som i min utbildning till folkhögskollärare i estetiska ämnen kallades mytbilder. Bilder av en falsk verklighet.
Tänk om vi fick läsa om släktingar som blev ovänner, kanske slogs, äkta makar som grälade, barn som trilskades, tonåringar som var odrägliga, folk som blev alltför fulla. För det är klart att sådant också fanns! Men allt ska vara så polerat så att många människor känner sig totalt misslyckade vid helgerna.
Jag minns min mormors sista jul. Vi firade alltid julen med henne hela släkten. För vår familj var det enkelt för mormor bodde hos mostrar, som hade villa mittemot mina föräldrars villa. De som ibland hade jobbat dygnet runt i blomsteraffären natten före var ofta trötta. Den här sista julen var stämningen definitivt inte på topp.
Mormor hade med tiden blivit tämligen döv. Efter firandet uttryckte hon att det var den roligaste jul hon hade upplevt. I den villfarelsen dog hon sedan i slutet av januari 92 år gammal! Så kan det också vara! Frid över hennes goda minne, kära lilla mormor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar