Om det plötsligt finns mera ledig tid i ens liv, får man tid att reflektera över hur livet blev och inte blev.
Vissa saker kan man ju inte rå för, som sjukdomar- icke självförvållade, död och vissa separationer, men annat har vi ju själva tagit aktiv del i genom våra val.
Mitt största och livsavgörande val gjorde jag nog när jag en natt gick upp och skickade ett telegram och bröt förlovningen med min italienske fästman. På den tiden fanns det inga mobiltelefoner.
Detta förändrade ju min framtid helt. Från att ha varit inställd på att flytta till Italien satt jag den första tiden i en lägenhet i Kristianstad, där den nye fästmannen, senare maken, vikarierade som psykolog, och jag försökte få rätsida på försummade studier.
Jag hade bestämt mig ganska snabbt, och förändringen var inte helt smärtfri för jag insåg senare vidden av vad jag hade gjort.
Hur hade livet blivit annars? Det är konstigt att tänka att mina barn då inte hade varit födda. Hade jag fortfarande varit gift i Italien idag? Hade jag funnit mig tillrätta där?
Visst är det märkligt hur ett enda brev eller samtal kan förändra hela ens framtid. När vet man om man gjorde rätt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar