För närvarande har jag alltså helvetiskt ont.
Jag undrar varför. Någon form av stress? Vädret? Eller konstiga ställningar på huvudet när jag somnar framför TV:n?
Det värsta, förutom värken, är när omgivningen inte förstår hur man har det. Jag kan vara pigg och alert kl. 13, men totalt utslagen kl 18. Tröttheten och värken kommer i rasande fart ibland. Vem begriper sig på sådant? Jo, de som själva har samma eller liknande krämpor, men knappast de andra.
- Vi sätter inte på potatisen förrän L står i dörren, sade en nära anförvant för något år sedan. Men har man 16 mil att köra för
besöket är det inte lätt att veta i förväg om man kan komma eller ej.
Vissa perioder är jag så glad att jag klarar av saker. Ett möte i en förening eller med vänner blir till betydelsefulla steg.
Idag läste jag kontaktannonserna i PRO-tidningen, bara för skojs skull, och konstaterade att världen var full av alerta, slanka, pigga, kulturella, dansanta gamlingar. Ibland är de otroligt pigga på sex också har jag läst i rådgivande artiklar av Malena Ivarsson. Tönteri! Det verkar onekligen ibland som om det är nyhetens behag för de skrynkliga 80- åringarna! Puh!De har kanske på ålderns höst blivit av med en gammal äkta hälft och nu hittat nya lekkamrater.
Får man inte lov att vara sjuk? skrev jag på min facebook-sida häromdagen. Det fick man konstaterade några av vännerna, medan andra höll på att hylla någon som var SÅ duktig och en SÅDAN kämpe! I mitt tillstånd orkar jag inte läsa den slags. Varken om superduktiga dansanta, cyklande åldringar eller 80- åriga sexatleter eller allmänt häftiga och duktiga personer!
So help me God! Tänk att få vara under någons vingars skydd och få vara precis så värkbuten, gammal och överviktig som man är!
Det är en ynnest att stilla bedja om!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar