Jag är övertygad om att frustrerade människor är farliga. Människor som inte får leva i sin verklighet och tvingas leva i falska känslor och beteenden tror jag skapar ett sjukt samhälle.
En gång hörde jag en kollega trösta sin sjuka dotter med att hon skulle snyta sig som om den sjuka dotterns illamående inte existerade. Detta tyckte jag var förfärligt.
Om jag skulle säga att man ska be för en människa som har begått ett djävulsdåd utan dess like, skulle jag definitivt segla under falsk flagg. Den sortens duttidutt-mentalitet ställer jag inte upp på. Så är inte vi människor beskaffade psykiskt heller, tror jag. Vi måste också få känna hat och avsky, detta är normala mänskliga känslor som ingår i vårt känsloregister. Att förneka dem i någon sorts kristendom där man leker Jesus ställer jag inte upp på. Då tror jag att samhället på sikt blir explosionsbenäget, för det kokar under pålagda lock. Så låt oss erkänna den avsky och det hat vi känner, först då kan vi troligen på sikt bli av med de negativa känslorna! Känslor ska genomlevas inte tryckas ner!
1 kommentar:
Allt detta förakt...
Det är inte "duttidutt-mentalitet" att FÖRSÖKA leva efter Jesus exempel. Att medvetet AVSTÅ från att ens FÖRSÖKA leva med Jesus som riktmärke är att vända ryggen till kristen tro.
Hat och avsky är inte förbjudna känslor, men de känslorna måste kopplas till behärskniong och eftertanke. Annars får vi ett samhälle som helt styrs av våld, hat, hämnd och rädsla.
Vansinnesdåden i Norge har delvis möjliggjorts just genom att uttryck av hat fått fritt spelrum på bloggar och i politiska grupperingar.
Skicka en kommentar