Ibland måste man nog undra över folk. Som jag gjorde i morse, när jag hörde en anti-karriärist, det vill säga en sådan där kvinna som har upptäckt att livet har andra värden än att vara duktig, tala om hur det är att vara en människa som blir uppskattad för den hon är och inte för det hon gör.
Jag har alltid haft lite svårt för detta. För jag gör ju saker på grund av den jag är, mitt handlande, mina jobb, mina intressen speglar ju i allra högsta grad min personlighet. Med andra ord betraktar jag sådant snack som dravel.
Ofta är det ju då någon sorts nybliven coach-guru som har kört i väggen i duktigheten och tvingats hitta nya vägar.
Och vad kan ge mera framgång än att vara Anti-karriärist?
Sätten att nå topparna är många!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar