Syndabock söks

Det är ytterst förvånande att personer, som säger sig jobba med personalfrågor, inte verkar ha den minsta lilla kunskap om mobbningsproblematik på arbetsplatser. Varför inte läsa några böcker i ämnet?
Visst är det så att arbetsmiljöer består av människor, men bland dessa människor har det utbildats mönster på hur man uppträder. Det finns tydliga miljöer där det är högt till tak, och det finns miljöer där man lägger locket på och kör skitprat i korridorerna. På arbetsplatserna finns reella och informella ledare, och de senare kan vara nog så förädiska, speciellt om det bland dem finns personer som själva vill komma åt ledarskapet.
Jag har tröttnat på att svara på envisa påståenden, där folk hävdar att bara man plockar  bort någon så blir allt bra. För det blir det väldigt, väldigt sällan i de sjuka miljöerna. Det blir lugnt ett tag, ett förvirrat lugn, för man har ju ingen att sätta klorna i, men det dröjer ofta inte så lång tid förrän man har hittat detta på nytt. Arbetsplatsens miljö blir till ett tema med variationer. Hur många ska man lösa ut?
Närliggande exempel är Ohmns församling där det andra utköpet på bara några år har skett. Titta på Svenska kyrkans kansli centralt! Det måste ha varit ett näste för omöjliga chefer! Eller?
På den skola jag själv åkte ut ifrån (ja, jag vet att jag har skrivit detta tidigare) löste man ut en lärare efter mig, en arbetsledare slutade frivillligt, många andra gav sig iväg innan det var dags för nästa rektor som lämnade genom att slå igen dörren och försvann.Jag har inte sett siffror, men förmodar att också han blev utköpt.

Men det är klart att när man till slut har rensat ut nästan samtliga, så kan kanske klimatet på arbetsplatsen ändras.
Så har vi det där med den som vill åt chefstjänsten själv. Dem märker man som chef. Själv hade jag en, som ett par i styrelsen och en del av de anställda ville ha dit i stället för mig. Men han fick inte tjänsten efter mig och slutade då på skolan.Vad hände då? Jo, jag kan berätta att den som fick tjänsten blev uppringd av en till skolan tidigare knuten äldre dam som bad henne avstå från tjänsten så att han kunde få den i stället!!! Så kan det gå till i de bästa av världar.

Vanvördigt och vulgärt, men talande, anser jag, brukade jag säga att jag upplevde att denne man, BILDLIGT TALAT, var så kåt på tjänsten att han gick med synligt stånd i korridorerna.

Det finns ett mycket klart mönster i detta att hitta syndabockar. Först är det en period där man sniffar runt för att hitta någon.
Så sätter man tänderna i bytet, först genom ett försåtligt förtal och sedan genom öppna attacker. Den som är utsatt begriper ofta inte alls vad han/hon har gjort för att hamna i det läget. Ibland blir de som sticker ut på ett eller annat sätt eller avviker från gruppen offer. Att det är de svagaste som blir offer är en myt. Ibland är det tvärtom de som starkt avviker och som vågar stå för sina synpunkter. Men under mobbningens gång försvagas människor och kan bli psykiskt illamående och därmed ha svårt att klara ut situationen.

Som rektor upplevde jag att anställda, omedvetet, utsåg årets "utstötta" och när en anställd en gång kom och klagade på en annan som då var på gång, kunde jag inte låta bli att fråga om det var hennes tur nu, förra året hade det varit en annan.

När syndabockstänkandet landar på en själv har man svårt att klara av det som chef. Jag klarade inte heller av det, och var så trött på hela situationen att jag glad tog emot fallskärmen som gav mig ett och ett halvt års ledighet med lön, pensions- och semestergrundande, för det lärde min vän ombudsmannen i en stor facklig organisation mig.

Förvisso växer det konsulter som svampar ur jorden nu för tiden. Men ska man jobba med organisationsfrågor och personalfrågor måste man nog ha gedigna  kunskaper också, inte bara tjusiga hemsidor och titlar. Annars gagnar man nog inte arbetsplatserna där man jobbar.

Solen skiner, nu ska jag köra ner trädgårdsavfall och sedan ska jag ut och jobba vidare i trädgården.