Idag tänker jag på kyrkoherden i Fridlevstad, som i vredesmod- tydligen- lämnade sin tjänst med omedelbar verkan.
Det väcker gamla minnen hos mig om hur jag i maj månad 1999 lämnade rektorsexpeditionen på Oskarshamns folkhögskola, totalt slutkörd av jagande och konflikter, och aldrig mer återkom mer än för att sortera mina saker på rektorsexpeditionen.
Konflikter tär. Jag blev sjukskriven, det var inga problem, och hängde kvar tills jag fick fallskärm. Bakom mig stod min gode vän, som var central ombudsman på ett stort fackförbund, och dirigerade vad jag skulle göra och vad jag kunde begära. Jag var rätt så nöjd efteråt och hade ett mycket bra år med ledighet, studier och mycket bättre ekonomi än tidigare eftersom jag bara hade en bostad.
Sedan fick jag faktiskt mycket lätt en fast lärartjänst på högstadiet och började jobba innan tiden för fallskärmen hade löpt ut, vilket givetvis betydde en mycket hög skatt, så det lönade sig föga, men jag ville börja en hösttermin.
- Var det en Svenska kyrkans skola? kunde det låta. Ja, de är inte kloka! Och så berättade folk om någon de kände, som hade råkat illa ut.
Men, ingen ska tro att man kommer ifrån en sådan historia utan spår och skador i alla fall.
På min första arbetsplats fanns det någon som kände den rektor som var före mig. Ryktena gick.
En dag kom en av eleverna och frågade mig om det var sant att de hade betalat 200 000 kronor för att bli av med mig på min gamla arbetsplats.
Jag svarade
- Nej, det var mycket mer!
Och så angav jag den rätta summan.
Så var det. På min sista skola fanns en kvinna som var släkt med en människa i Oskarshamn, som inte alls hade något med skolan att göra, men som förtalade mig, vilket spreds till min rektor. Men jag fick veta det. Rektorn verkade heller inte begripa att det var stor skillnad på att vara rektor på en folkhögskola med biskopen som ordförande (största delen av tiden, det var Wejryd) med ca 70 anställda och en budget på 21 miljoner kronor och att vara lärare på en högstadieskola med honom som chef! :-)
År 2002 gav jag ut ett häfte om mitt arbete där och om konflikten. Jag anade nämligen att det spekulerades om varför jag hade lämnat eller fått lämna tjänsten. Där berättade jag också att jag INTE hade haft något förhållande med någon präst i styrelsen. Vi hade inte så mycket som petat på varandra!
Ja, tänk så spännande saker man kan hitta på! Det är nästan så att man önskar att deras fantasier vore sanna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar