söndag 24 april 2016

Ett tyst land med frustrerade människor, vill vi ha det?

Det som sker i vårt land är allvarligt. Här finns uppenbart många underströmmar som vill fram, och samtidigt blir det svårare och svårare att yttra sig. Man löper gatlopp om åsikterna inte är PK.
Vad är det vi vill ha?
Ett land med tysta och frustrerade människor som är rädda för varandra?
Jag förstår inte riktigt diskussionen med handskakningen. Däremot kan det ju finnas- ur demokratisynpunkt- oönskade värderingar bakom. Men hur man hälsar tycker jag är betydelselöst.

Vi får nog räkna med att i ett mångkulturellt land finns olika seder. Det kan vi inte ränna runt och känna oss kränkta av!
Det finns andra sätt att kränka som är mycket värre. Och vi blir alla kränkta av olika saker.
Den finns en total respektlöshet, som visas mot kvinnor ibland, i form av hånfulla kommentarer och nedvärderingar. Då ska vi klaga.

Inga kommentarer: