Jag förstår mig inte på personer som slingrar sig runt som ormar, som framför sin kritik anonymt och som hellre manipulerar sig fram i livet än är raka och öppna.
Men det är klart att detta att jag inte förstår detta och att jag själv ofta har framfört kritik öppet till dem det gäller har varit en belastning för mig ibland. De människor som stöttar en i det man säger har nämligen en stark tendens att krypa baklänges och gömma sig när det bränner till.
Detta var väl som mest tydligt bland lärarna på högstadiet. Man kunde klaga och gnälla, förtala och köra skvaller, men sedan log man vänligt och var mycket anpasslig. De som kommer i kläm vid dåliga arbetsmiljöförhållanden i skolor är naturligtvis eleverna.
Men ska man hålla fasaden, så ska man hålla fasaden.
Någon har tydligen tagit anstöt av saker jag har skrivit.
Nog hade det varit mycket enklare att kontakta mig direkt och framföra kritiken än att slingra sig och komma med kritik som jag inte riktigt begriper. Det är ju ingen konst att hitta varken e-postadress eller telefonnummer till mig. Jag lever mycket transparent. Ännu så länge har det gått bra att göra det.
Det är mycket svårt att riktigt förstå spöken!
3 kommentarer:
Hm....visst kan man föra diskussion på ett principiellt plan även om man inte riktigt vet om varann. Men okej, tack för mig, och tack för en blogg som inte är utan poänger!
Det anonyma spöket
Det sista var väl snällt sagt!
Visst kan man diskutera på ett principiellt plan ibland, det beror ju på vad som sägs.
Men om man får känslan av att någon har blivit personligen kränkt, är det ju bra om man kan reda ut saker. Och dina inlägg här var ju knappast principiella, utan direkt personlig kritik av mig, eller hur? I sådana fall tycker jag nog att man ska våga stå för kritiken!
Du är välkommen att kommentera! Men om du kritiserar mig personligen känns det bättre om jag vet vem du är.
Annars är det som att ana spöken...
Skicka en kommentar