Idag har jag begärt utträde ur en loge, som jag har varit medlem i över tjugo år. Varför? Jo - frånsett en besvärlig värk vid stillasittande- kände jag plötsligt att jag inte orkade med några krav, varken att komma dit eller att vara behjälplig i arbetet. Jag vill- äntligen- vara så fri jag kan vara.
Är det inte på tiden när man är i min ålder?
Jag har gjort så där tidigare i livet, rensat, känt att saker har nått vägs ände och att det är dags för nytt syre och nya vägar.
Och det har det ofta blivit också, till nästa gång när jag har bytt väg.
Egentligen tror jag att det är ganska sunt att göra så. Vad är det för vits med att idiotköra i saker eller förhållanden där man egentligen är färdig? Vem gagnar det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar