I lugnare tempo

Det kan bli lite körigt ibland, trots att jag borde vara pensionär. Nu går jag förhoppningsvis in i en lite lugnare period i två veckor. En brunnsguidning nästa vecka, en konferens och så det 50-åriga studentjubileet nere i Skåne. Om min envisa hosta ger med sig, borde det finnas möjlighet att jobba i trädgården.
Tänkte köra över Österlen ner. Skåne känns för mig idag otroligt exotiskt, som en annan värld mot här. Det är lite fascinerande.
På väg till ett styrelsemöte i Åhus häromdagen kunde jag inte låta bli att stanna på vägen och fotografera korna långt borta på fältet. Ja, det blev inte mycket med den bilden, men jag lägger ut den här nedan trots detta.
Minns när jag för några år sedan skulle på min kusins begravning i Skanör, och jag låste mig (och blomma, väska och skor) ute från bilen vid ett rastställe genom att slänga in de kläder jag just hade bytt ut genom höger bildörr och smälla igen den. I bilen låg bilnycklarna och mobiltelefonen!  Då satte jag mig först på en sten och tittade på ljungen, och tyckte att jag var i en annan värld. Visste inte vad man gör ensam ute på ett ljungfält med bilen låst.  (Jo, situationen löste sig så småningom, och jag hann vara med på en del av begravningen.)
Den gången var det många år sedan jag hade sett ljungfälten nere vid Skanör/Falsterbo.
Jag delar in mitt liv i olika perioder beroende på var jag har bott och med vem jag har levt i relation. Varje del har en plats i mitt hjärta.

De mörka fläckarna är korna.