Det är onekligen lite kusligt att se hur människor, som har blivit illa behandlade, ibland går med svansen mellan benen. Varför? Ska sådant passera tyst och obemärkt?
Jag tycker inte det. Man måste ge hals och tala om vad som händer.
I en konflikt som inte löses är ingen segrare. Båda parter är förlorare. Om man tror att man sedan kan gå vidare och att det är lugnt, tar man naturligtvis fullständigt miste.
Vi har i en grupp som jag tillhör den senaste tiden fått mycket upprörda mejl från ett par medlemmar.
Detta tyder inte på lugn och ro. Det tyder enbart på att man försöker sopa skiten under mattan! Men stenarna ropar, som bekant!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar