Det intressantaste med mitt guidejobb är möten med människor. Man träffar ibland på personer som fastnar i ens minne.
Igår mötte jag två personer, den ena på resan, och den andra i väntsalen på stationen, vilka jag säkert kommer att minnas.
Damen på resan hade födelsedag. Hon fyllde 96 år!
Den andra damen såg ung ut, tyckte jag, men hon visade sig vara 75 år gammal. Hon visste vem jag var och bodde också i Hoby. Men det som imponerade på mig var att hon berättade att när hon var 72 år gammal hade hon cyklat till Norge! 167 mil!
Jag berättade att jag hade cyklat fram och tillbaka på vår lilla gata och trillat på cykeln när jag hade stigit av och inte fick med mig ena benet. Och så sade jag att jag inte hade cyklat på två år.
Hon hade före Norge- cyklingen inte cyklat sedan hon var tonåring.
Vilka människor det finns! Nog kan man bli imponerad. Och nog inger de hopp!
Frågan är nu om gamla tanter, som jag, ska cykla eller inte fortsättningsvis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar