Ett Gott Nytt År önskar jag er!
lördag 31 december 2016
fredag 30 december 2016
Turist i gammal hemstad
Idag har vi varit turister i min gamla hemstad, Lund. Jag bodde där 1965-1972, alltså i sju år och arbetade där som invandrarlärare till 1978.
Besök i domkyrkan och träff med dottern.
Besök i domkyrkan och träff med dottern.
onsdag 28 december 2016
Det gäller att inte vara skotträdd!
En sverigedemokrat i Blekinge har blivit polisanmäld för mordhot.
Anledningen är ett facebook- inlägg som han har skrivit. I en insändare hade en man skrivit om svenska värderingar och också kritiserat sverigedemokraternas syn, vilket alltså hade retat upp en av dess medlemmar.På sin facebook-sida meddelade denne att svar skulle följa och skrev inom parentes (skott följer) varvid skribenten blev så rädd att han polisanmälde sverigedemokraten för mordhot!
Det märkliga är att båda lokaltidningarna skrev om denna ytterst konstiga anmälan i artiklar igår.
Den tyder ju nämligen bara på en sak, nämligen en total oförmåga att tolka bildspråk.
Vågar någon, som är så skotträdd, se en fotbollsmatch, där skott på skott avlossas!!!???
Anledningen är ett facebook- inlägg som han har skrivit. I en insändare hade en man skrivit om svenska värderingar och också kritiserat sverigedemokraternas syn, vilket alltså hade retat upp en av dess medlemmar.På sin facebook-sida meddelade denne att svar skulle följa och skrev inom parentes (skott följer) varvid skribenten blev så rädd att han polisanmälde sverigedemokraten för mordhot!
Det märkliga är att båda lokaltidningarna skrev om denna ytterst konstiga anmälan i artiklar igår.
Den tyder ju nämligen bara på en sak, nämligen en total oförmåga att tolka bildspråk.
Vågar någon, som är så skotträdd, se en fotbollsmatch, där skott på skott avlossas!!!???
tisdag 27 december 2016
lördag 24 december 2016
måndag 19 december 2016
Någonstans inom oss...
När man är ung och söker en livspartner kan det ju ibland bli just ett sökande.Så var det för mig också i tonåren. Dessutom hade jag många att välja på.Mitt problem, sade någon, var inte att hitta någon, utan att välja mellan dem som fanns till hands. Detta som en förklaring till varför det ibland blev lite rörigt.
Några väninnor blev gravida. På den tiden blev de gifta då. Och så hette det, de "blev gifta". Jag blev vid 23 års ålder gift utan att vara gravid. Vi blev nämligen med studentlägenhet, och detta var lika tvingande till äktenskap som att vara gravid.
Nåväl, men innan jag träffade min blivande man hade några andra unga män passerat genom mitt liv.
Jag hade väldigt svårt att bestämma mig om jag skulle stanna i relationerna eller ej och ofta blev det slut och bra flera gånger innan det definitivt blev slut- antingen genom att de gick eller att jag gick.
De gånger jag lämnade relationen försökte jag mildra detta genom att skriva en dikt.Jag ska erkänna att det alltid var samma dikt, nämligen Erik Lindegrens dikt Arioso.
"Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans
o någonstans
har alla tågen gått och alla klockor stannat:
någonstans inom oss är vi alltid här och nu,
är vi alltid du intill förväxling och förvandling,
är vi plötsligt undrans under och förvandling,
brytande havsvåg, roseneld och snö," (---)
Visst är väl dikten fin! Och då hade jag ju också sett till att det fanns ett försonande drag,om jag nu skulle ångra mig... Livet hade redan lärt mig att även den tuffaste man kan vara romantisk innerst inne.
Visst är det också ofta så att vi bär både människor och platser med oss även sedan vi har lämnat dem.
Nu är jag och mina tonåriga pojkvänner inte längre tillsammans ens inom oss, för de har lämnat jordelivet sedan flera år. Det var dessutom då många,många år som vi inte hade setts på.Tänk så det kan bli i livet!
Några väninnor blev gravida. På den tiden blev de gifta då. Och så hette det, de "blev gifta". Jag blev vid 23 års ålder gift utan att vara gravid. Vi blev nämligen med studentlägenhet, och detta var lika tvingande till äktenskap som att vara gravid.
Nåväl, men innan jag träffade min blivande man hade några andra unga män passerat genom mitt liv.
Jag hade väldigt svårt att bestämma mig om jag skulle stanna i relationerna eller ej och ofta blev det slut och bra flera gånger innan det definitivt blev slut- antingen genom att de gick eller att jag gick.
De gånger jag lämnade relationen försökte jag mildra detta genom att skriva en dikt.Jag ska erkänna att det alltid var samma dikt, nämligen Erik Lindegrens dikt Arioso.
"Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans,
någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans
o någonstans
har alla tågen gått och alla klockor stannat:
någonstans inom oss är vi alltid här och nu,
är vi alltid du intill förväxling och förvandling,
är vi plötsligt undrans under och förvandling,
brytande havsvåg, roseneld och snö," (---)
Visst är väl dikten fin! Och då hade jag ju också sett till att det fanns ett försonande drag,om jag nu skulle ångra mig... Livet hade redan lärt mig att även den tuffaste man kan vara romantisk innerst inne.
Visst är det också ofta så att vi bär både människor och platser med oss även sedan vi har lämnat dem.
Nu är jag och mina tonåriga pojkvänner inte längre tillsammans ens inom oss, för de har lämnat jordelivet sedan flera år. Det var dessutom då många,många år som vi inte hade setts på.Tänk så det kan bli i livet!
Att vara ägd
I år känner jag mig ovanligt uppstressad inför julen. Detta trots att jag de senaste åren har firat jul i lugn och ro. Men julen känns alltid kravfylld ändå.
I det kvinnomagasin jag läser skriver man om kläder till "julens alla fester", och jag undrar vilka det skulle vara. Spf:s julbord kanske?
Jag undrar hur många människor som inte längre firar jul med hela tjocka släkten. Jodå, jag har en ganska stor släkt, men den bor utspridd på olika håll i landet och genom att jag själv har flyttat och åldern gör att det inte är så lätt som förr att köra iväg på kanske hala vägar, så är det lättare och bättre att ta det lugnt.
Men visst hade det varit enklare för gamla människor att bo ihop i stället för att bo på många mils avstånd,men...
Kan man äga en annan människa? Nej, det kanske man inte kan, men ännu kan man se förhållanden, där man verkar göra just detta.
Mina föräldrar träffades när mamma var 17 år och pappa var 21. De levde tillsammans till hans död när han var 85,5 år gammal. De hade alltså en 64- årig relation i vilken de hade varit gifta i mer än 55 år. Nog är det då lätt att utveckla känslan av att vara ett och att äga varandra!
Så vill jag inte leva! Jag vill inte vara i tvångsdräkt. Det var andra tider och inte så lätt för kvinnor att vara självständiga, men bilden jag har av min mor är hennes rastlöshet de dagar hon inte jobbade.
Vi bär alla ett bagage som vi har fått av våra erfarenheter. På gott och ont! För mig framstår den i många avseenden bekväma borgerligheten som förkvävande.
I det kvinnomagasin jag läser skriver man om kläder till "julens alla fester", och jag undrar vilka det skulle vara. Spf:s julbord kanske?
Jag undrar hur många människor som inte längre firar jul med hela tjocka släkten. Jodå, jag har en ganska stor släkt, men den bor utspridd på olika håll i landet och genom att jag själv har flyttat och åldern gör att det inte är så lätt som förr att köra iväg på kanske hala vägar, så är det lättare och bättre att ta det lugnt.
Men visst hade det varit enklare för gamla människor att bo ihop i stället för att bo på många mils avstånd,men...
Kan man äga en annan människa? Nej, det kanske man inte kan, men ännu kan man se förhållanden, där man verkar göra just detta.
Mina föräldrar träffades när mamma var 17 år och pappa var 21. De levde tillsammans till hans död när han var 85,5 år gammal. De hade alltså en 64- årig relation i vilken de hade varit gifta i mer än 55 år. Nog är det då lätt att utveckla känslan av att vara ett och att äga varandra!
Så vill jag inte leva! Jag vill inte vara i tvångsdräkt. Det var andra tider och inte så lätt för kvinnor att vara självständiga, men bilden jag har av min mor är hennes rastlöshet de dagar hon inte jobbade.
Vi bär alla ett bagage som vi har fått av våra erfarenheter. På gott och ont! För mig framstår den i många avseenden bekväma borgerligheten som förkvävande.
söndag 18 december 2016
När något blir mänskligt
Vid varje Nobelfest undrar jag hur de där vetenskapsmännen eller författarna känner sig i sina uppstyltade kläder. Några bryter mot klädkoden, som den ryska nobelpristagaren som kom i långbyxor. Men de flesta anpassar sig. Allt runt omkring festen ger ju en sorts högtidlig onaturlighet. Och pristagarna är säkert ofta människor som har levt i sin egen akademiska värld, som nog inte alltid är så flärdfull.
Säkert var det många, som i likhet med mig själv, såg Patti Smiths framträdande, där hon kom av sig, som en stor befrielse. Plötsligt steg något mycket mänskligt- en nervös människa- fram inför åskådarna.
Hela Nobelfesten är ju märklig. En massa människor, många som inte själva gjort något framträdande, sitter där i all sin glans och tvingas umgås i många timmar, då de enligt, vad som påstås, inte får lyfta från bordet. Hur deras urinblåsor är beskaffade har jag funderat över många gånger.
Händelsen med Patti Smiths avbrott under sången fick mig att tänka på en mycket mindre händelse, när jag själv skulle upp i en talarstol för första gången.För mig var detta stort.
Det var på en distriktskongress inom S i Skåne och det var, för mig, många personer som jag skulle tala inför när jag skulle försvara en motion om hemspråksundervisning, som jag hade skrivit. Vår ordförande stöttade mig. Detta var kvinnokampens guldålder. Kunde män så kunde vi, sade hon. Men jag var nervös.
Före mig skulle en man tala. Plötsligt blev talarstolen helt tom. Mannen hade svimmat! Jaha. Det var inget konstigt med det. Alla förstod att han hade varit nervös. Därmed försvann en stor del av min rädsla. Värre än så kunde det ju inte bli! Och det var ju inte så farligt.
Det hela gick bra, jag fick igenom motionen och blev uppmärksammad i tidningen dagen efter.
Säkert var det många, som i likhet med mig själv, såg Patti Smiths framträdande, där hon kom av sig, som en stor befrielse. Plötsligt steg något mycket mänskligt- en nervös människa- fram inför åskådarna.
Hela Nobelfesten är ju märklig. En massa människor, många som inte själva gjort något framträdande, sitter där i all sin glans och tvingas umgås i många timmar, då de enligt, vad som påstås, inte får lyfta från bordet. Hur deras urinblåsor är beskaffade har jag funderat över många gånger.
Händelsen med Patti Smiths avbrott under sången fick mig att tänka på en mycket mindre händelse, när jag själv skulle upp i en talarstol för första gången.För mig var detta stort.
Det var på en distriktskongress inom S i Skåne och det var, för mig, många personer som jag skulle tala inför när jag skulle försvara en motion om hemspråksundervisning, som jag hade skrivit. Vår ordförande stöttade mig. Detta var kvinnokampens guldålder. Kunde män så kunde vi, sade hon. Men jag var nervös.
Före mig skulle en man tala. Plötsligt blev talarstolen helt tom. Mannen hade svimmat! Jaha. Det var inget konstigt med det. Alla förstod att han hade varit nervös. Därmed försvann en stor del av min rädsla. Värre än så kunde det ju inte bli! Och det var ju inte så farligt.
Det hela gick bra, jag fick igenom motionen och blev uppmärksammad i tidningen dagen efter.
fredag 16 december 2016
Jul är inte bara glädje
Julen är lite dubbel för mig.Minnena är inte enbart positiva. Det mest makabra är när jag just hade varit hos advokaten inför förestående skilsmässa, min svärfar hade dött på natten och på ett varuhus, som jag var inne på, spelade de "Hej tomtegubbar slå i glasen!"
Mamma dog den 5 december 1997 med vad det innebar med begravning och uppbrott i juletid.Vår far hade fått en hjärnblödning den 23 december 1993 och hade dött en månad senare. Det var inte så långt mellan våra föräldrars död.
Sedan minns jag allt flängande, då man skulle hit och dit på juldagarna när jag var gift.
Jag vill vara på ett ställe och inte behöva resa runt de dagarna. Och jag vill inte gå på rea på Annandag jul.
Numera är jag ju gammal och är rädd för både halka och inbrottstjuvar. Vill inte gärna lämna huset obebott på de stora helgerna.
Förra året hade Mr och jag det lugnt. Får se hur det blir i år. Man ska helst vara frisk också!
Mamma dog den 5 december 1997 med vad det innebar med begravning och uppbrott i juletid.Vår far hade fått en hjärnblödning den 23 december 1993 och hade dött en månad senare. Det var inte så långt mellan våra föräldrars död.
Sedan minns jag allt flängande, då man skulle hit och dit på juldagarna när jag var gift.
Jag vill vara på ett ställe och inte behöva resa runt de dagarna. Och jag vill inte gå på rea på Annandag jul.
Numera är jag ju gammal och är rädd för både halka och inbrottstjuvar. Vill inte gärna lämna huset obebott på de stora helgerna.
Förra året hade Mr och jag det lugnt. Får se hur det blir i år. Man ska helst vara frisk också!
torsdag 15 december 2016
Tänk om det hade varit ditt barn!
Givetvis kan vi inte ta emot all världens flyktingar i Sverige. Men samtidigt får vi ta ansvar för dem som har kommit hit,och framförallt måste vi se till att de blir mänskligt bemötta.
Det är inte mänskligt att skilja föräldrar och barn! Eller äkta makar! Därmed inte sagt att man ska ha hit hela släkten.
Att inte få träffa sin förälder borde vara emot barns rättigheter!
Hur hade du som har barn känt det om det vore ditt barn det gällde?
Det är inte mänskligt att skilja föräldrar och barn! Eller äkta makar! Därmed inte sagt att man ska ha hit hela släkten.
Att inte få träffa sin förälder borde vara emot barns rättigheter!
Hur hade du som har barn känt det om det vore ditt barn det gällde?
tisdag 13 december 2016
Minnenas Lucia
De här Luciorna har jag alltid på bordet på Luciadagen.
Tre Lucior till höger har dottern gjort och den stora Lucian fick vår mor en gång i present av mig.
''
Tre Lucior till höger har dottern gjort och den stora Lucian fick vår mor en gång i present av mig.
''
och så tända
fredag 9 december 2016
Årets sista styrelsemöte i Skrivarklubben
Igår hade vi årets sista styrelsemöte i Skrivarklubben i Blekinge. Vi började med julmat på Alfreds café i Hoby, fortsatte mötet hemma hos mig, ordföranden, och avslutade med kaffe och Schwarzwaldtårta. Tid: kl 14-19 och därefter var jag slut i huvudet!
1
onsdag 7 december 2016
Näthat, nätmobbning, ständigt kverulerande över någon/några, var går gränserna?
Förföljelse har många strängar på sin lyra. Det är naturligtvis en hårfin skillnad mellan att näthata och nätmobba och att ständigt kritisera och förlöjliga någon eller några, systematiskt år efter år.
Dessa nedvärderingar av andra människor är mycket tröttsamma. Jag känner mig enbart håglös av att se hur übermänniskorna far ut gång på gång, vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år. Och alltid hittar de någon att mobba bland dem som är med och debatterar. Varför sedan denne stannar kvar i kommentarsfälten kan man ju fråga sig.
tisdag 6 december 2016
Kan Jesusbarnet vara en flicka?
Varför låter man inte Lucias minne hedras? Vad är det för dumheter att tramsa med en massa bilder på killar/män i mer eller mindre förnedrande poser?
Lucia var en kvinna! Hon led martyrdöden och säkert var det mest män som stod bakom detta.
Kan man inte ha så mycket respekt i det här smutsiga samhället att man inte har nidbilder av henne!
Har någon kommit på att göra Jesusbarnet till en flicka? Varför inte det? I jämställdhetens namn!
Lucia var en kvinna! Hon led martyrdöden och säkert var det mest män som stod bakom detta.
Kan man inte ha så mycket respekt i det här smutsiga samhället att man inte har nidbilder av henne!
Har någon kommit på att göra Jesusbarnet till en flicka? Varför inte det? I jämställdhetens namn!
torsdag 24 november 2016
Byte av lösenord
Jag hade faktiskt inte tänkt kolla om mina lösenord var hackade, men jag gjorde det, och det var ett av dem.
Det är nu bytt. Här!
Det är nu bytt. Här!
måndag 21 november 2016
Den jag inte är...
Har du känt det som om det hade kommit en propp i livsröret, som om den energi du borde få aldrig läcker fram till dig?
De senaste åren har flera av mina vänner lämnat jordelivet. Och de har inte varit gamla, flera var yngre än jag. Om man nu vid min ålder har brist på väninnor för att de har dött, hur skulle det då inte vara om man blev 90 år gammal. Jag blir så trött när någon har dött.
Jag känner mig som om jag var i en brytningstid. Och jag vill inte vidare utan tillbaka. Jag vill hämta tillbaka den person jag en gång var - så gott det nu går- genom att lyssna på min musik,läsa min litteratur och ägna mig åt konsten. Allt detta som flera människor i min omgivning i åratal har fått mig bort ifrån. Detta utan att det har varit avsiktligt,det har bara blivit så, för de har inte haft samma intressen.
Vissa perioder orkar jag nästan inte alls lyssna på musik. Det är som om musiken väcker något i mitt inre som jag inte orkar med. Då är det tyst här hemma. Samtidigt vet jag ju hur läkande musik kan vara. När musiken flödar igen, då är jag också på väg att komma på fötter.
Ibland måste man lämna någon eller något.Med risk för alltför skadlig inverkan på ens liv, måste man gå. Vända åt ett annat håll, ensam.
Har du upplevt att du lever ett konstlat liv? Att det inte är på riktigt som om du deltog i ett skådespel? Så har jag känt det ibland.
För ett tag sedan läste jag lite i några gamla dagböcker från min barndom, och något slog mig väldigt hårt i det jag läste. Jag var så väluppfostrad och så inlärd på hur en dotter skulle vara och vad hon skulle säga, så jag kan omöjligt ha sett verkligheten! Den var kanske inte så som jag beskrev den i mina dagböcker. Vi var sådana, vi som fostrades på 1940-50 talen.
De senaste åren har flera av mina vänner lämnat jordelivet. Och de har inte varit gamla, flera var yngre än jag. Om man nu vid min ålder har brist på väninnor för att de har dött, hur skulle det då inte vara om man blev 90 år gammal. Jag blir så trött när någon har dött.
Jag känner mig som om jag var i en brytningstid. Och jag vill inte vidare utan tillbaka. Jag vill hämta tillbaka den person jag en gång var - så gott det nu går- genom att lyssna på min musik,läsa min litteratur och ägna mig åt konsten. Allt detta som flera människor i min omgivning i åratal har fått mig bort ifrån. Detta utan att det har varit avsiktligt,det har bara blivit så, för de har inte haft samma intressen.
Vissa perioder orkar jag nästan inte alls lyssna på musik. Det är som om musiken väcker något i mitt inre som jag inte orkar med. Då är det tyst här hemma. Samtidigt vet jag ju hur läkande musik kan vara. När musiken flödar igen, då är jag också på väg att komma på fötter.
Ibland måste man lämna någon eller något.Med risk för alltför skadlig inverkan på ens liv, måste man gå. Vända åt ett annat håll, ensam.
Har du upplevt att du lever ett konstlat liv? Att det inte är på riktigt som om du deltog i ett skådespel? Så har jag känt det ibland.
För ett tag sedan läste jag lite i några gamla dagböcker från min barndom, och något slog mig väldigt hårt i det jag läste. Jag var så väluppfostrad och så inlärd på hur en dotter skulle vara och vad hon skulle säga, så jag kan omöjligt ha sett verkligheten! Den var kanske inte så som jag beskrev den i mina dagböcker. Vi var sådana, vi som fostrades på 1940-50 talen.
fredag 18 november 2016
Har alla kändisar mobbats?
Har ni märkt hur ofta en kändis berättar hur mobbad han eller hon har blivit som barn. Det verkar snarare vara regel än undantag om man nu ska tro dem.
Efter gårdagens "Opinion live" blev jag ytterligare betänksam. Sanna Nielsen har många gånger berättat hur hon mobbades i skolan. Igår framträdde hon och berättade om den nätmobbning hon hade upplevt sedan hon presenterats som årets julvärd i SVT. Men hallå! återigen- att någon tycker att en uppseendeväckande, konstig tröja är ful, kan väl ändå inte kallas mobbning? Det var väl snarare den åldersdiskriminering de som börjat kritiken utsattes för som var mobbning.
Men ska inte ta ifrån ordet dess betydelse, tycker jag. Det missgynnar dem som verkligen mobbas!
Sedan håller jag helt med henne om att man ska sätta ner foten och inte tåla skit. Men i det här fallet tror jag nog att det bara handlade om tröjan, för hon är ju en uppskattad artist, som jag redan har skrivit tidigare.
Efter gårdagens "Opinion live" blev jag ytterligare betänksam. Sanna Nielsen har många gånger berättat hur hon mobbades i skolan. Igår framträdde hon och berättade om den nätmobbning hon hade upplevt sedan hon presenterats som årets julvärd i SVT. Men hallå! återigen- att någon tycker att en uppseendeväckande, konstig tröja är ful, kan väl ändå inte kallas mobbning? Det var väl snarare den åldersdiskriminering de som börjat kritiken utsattes för som var mobbning.
Men ska inte ta ifrån ordet dess betydelse, tycker jag. Det missgynnar dem som verkligen mobbas!
Sedan håller jag helt med henne om att man ska sätta ner foten och inte tåla skit. Men i det här fallet tror jag nog att det bara handlade om tröjan, för hon är ju en uppskattad artist, som jag redan har skrivit tidigare.
måndag 14 november 2016
Drömmar
Hur är det med drömmar? Nu menar jag riktiga sådana, alltså inga tockedrömmar?
Förr mindes jag aldrig vad jag hade drömt, men numera är mina drömmar ofta ganska tydliga.
Häromnatten drömde jag om två personer, som jag inte alls har något att göra med numera och som inte har någon som helst koppling till varandra.
I det ena fallet var det att den jag drömde om hade det besvärligt på sitt jobb. I det andra fallet var det ett möte mellan mig och den personen.
Dagen efter hade jag gärna velat ringa upp dem och fråga
- Har du problem på jobbet?
Och till den andre
- Mötte du mig också i drömmen i natt?
Fast det är ju sådant man bara tänker, men inte gör.
Så kom jag att tänka på att jag helt oförklarligt för många, många år sedan hittade en liten lapp med ett telefonnummer till en vän, som jag inte hade träffat på länge, på tröskeln till ett rum. Jag vet inte var lappen kom ifrån, jag måste ha haft den någonstans som den fallit ur.
Jag ringde en person som tror på varsel, och fick veta att jag absolut skulle ringa upp personen.
Det gjorde jag, och denne var sjukskriven och mådde mycket dåligt. Hen blev så klart tacksam över att jag ringde.
Märkligt, eller hur?
Förr mindes jag aldrig vad jag hade drömt, men numera är mina drömmar ofta ganska tydliga.
Häromnatten drömde jag om två personer, som jag inte alls har något att göra med numera och som inte har någon som helst koppling till varandra.
I det ena fallet var det att den jag drömde om hade det besvärligt på sitt jobb. I det andra fallet var det ett möte mellan mig och den personen.
Dagen efter hade jag gärna velat ringa upp dem och fråga
- Har du problem på jobbet?
Och till den andre
- Mötte du mig också i drömmen i natt?
Fast det är ju sådant man bara tänker, men inte gör.
Så kom jag att tänka på att jag helt oförklarligt för många, många år sedan hittade en liten lapp med ett telefonnummer till en vän, som jag inte hade träffat på länge, på tröskeln till ett rum. Jag vet inte var lappen kom ifrån, jag måste ha haft den någonstans som den fallit ur.
Jag ringde en person som tror på varsel, och fick veta att jag absolut skulle ringa upp personen.
Det gjorde jag, och denne var sjukskriven och mådde mycket dåligt. Hen blev så klart tacksam över att jag ringde.
Märkligt, eller hur?
lördag 12 november 2016
Jag gick i pianoskola...
Där jag växte upp som barn skulle man lära sig spela piano. Helst skulle man också dansa balett, men det slapp jag. Däremot var jag scout, och där lärde vi oss väl en del moraliska uppförandekoder.Jodå, det var rätt så trevligt, fast sista året var nog intresset inriktat på det som upptog våra sinnen mer eller mindre totalt - killar!
Men nu till pianospelningarna. Jag började ta lektioner när jag var nio år, och jag fick gå långt till lektionerna. Efter ett par år fick jag komma till Törnbloms pianoskola. Det var fint och väl ansett! Jag hade inte ägaren, Inga Törnblom, själv som lärare utan en annan, men vi fick ibland spela upp för henne. Plågan i detta var de hemska uppspelningarna för publik, som förstörde spelningen för mig. Jag hatade dem!
Nåväl, nu kan jag uppskatta att jag fick gå igenom sex år plus ett år på gymnasiet med denna skolning. Jag blev aldrig bra, men lärde mig ju lite, så att jag nu- då jag inte har spelat på många år-ändå kan spela några enkla melodier.
På Törnbloms var det inte bara pianospelning, utan vi fick lära oss skalor och annat om hur musiken och olika musikstycken var uppbyggda, och vi fick lära oss om olika epoker och kompositörer.
Kanske är det först nu, när jag tittar tillbaka på gamla anteckningar och läxor som jag inser vilken fin och gedigen utbildning detta var. Den gången den pågick kändes den ofta som ett tvång.
Tyvärr fick jag kasta en hel del noter och en värdefull anteckningsbok vid upptäckten (1986) att fyra små kattungar, till en början, hade förväxlat lådan med noter med kattlådan! De drypande noterna var ingen höjdare!
Men mycket finns kvar. Och idag har jag spelat på mitt ganska nystämda piano. Det är fint! Ett Hoffmann Wien! Tänk att man så sent ska lära sig uppskatta vad föräldrarna bidrog med.
Och vid millenieskiftet tog jag faktiskt 20p (nu 30p) vid Växjö universitet (nu Linnéuniversitetet) i Musikvetenskapliga fält. Jag läste på halvtid i två terminer, samtidigt som jag läste tyska på dåv.Blekinge högskola på heltid. Det gäller att vara sysselsatt i kriser.
Men nu till pianospelningarna. Jag började ta lektioner när jag var nio år, och jag fick gå långt till lektionerna. Efter ett par år fick jag komma till Törnbloms pianoskola. Det var fint och väl ansett! Jag hade inte ägaren, Inga Törnblom, själv som lärare utan en annan, men vi fick ibland spela upp för henne. Plågan i detta var de hemska uppspelningarna för publik, som förstörde spelningen för mig. Jag hatade dem!
Nåväl, nu kan jag uppskatta att jag fick gå igenom sex år plus ett år på gymnasiet med denna skolning. Jag blev aldrig bra, men lärde mig ju lite, så att jag nu- då jag inte har spelat på många år-ändå kan spela några enkla melodier.
På Törnbloms var det inte bara pianospelning, utan vi fick lära oss skalor och annat om hur musiken och olika musikstycken var uppbyggda, och vi fick lära oss om olika epoker och kompositörer.
Kanske är det först nu, när jag tittar tillbaka på gamla anteckningar och läxor som jag inser vilken fin och gedigen utbildning detta var. Den gången den pågick kändes den ofta som ett tvång.
Tyvärr fick jag kasta en hel del noter och en värdefull anteckningsbok vid upptäckten (1986) att fyra små kattungar, till en början, hade förväxlat lådan med noter med kattlådan! De drypande noterna var ingen höjdare!
Men mycket finns kvar. Och idag har jag spelat på mitt ganska nystämda piano. Det är fint! Ett Hoffmann Wien! Tänk att man så sent ska lära sig uppskatta vad föräldrarna bidrog med.
Och vid millenieskiftet tog jag faktiskt 20p (nu 30p) vid Växjö universitet (nu Linnéuniversitetet) i Musikvetenskapliga fält. Jag läste på halvtid i två terminer, samtidigt som jag läste tyska på dåv.Blekinge högskola på heltid. Det gäller att vara sysselsatt i kriser.
fredag 11 november 2016
Trevlig helg!
Önskar er en trevlig helg och hoppas att jag ska få lite förnyad energi. Mina vänners bortgångar får mig alltid att läcka energi.
Den här bilden är redan tre år gammal! Var blir tiden av?
torsdag 10 november 2016
Kontrollerar regeringen SVT?
Under mina universitetsstudier i tyska vid millenieskiftet, fick vi läsa en hel del om STASI-tiden och den kontroll staten utövade.
Jag tänker ofta på detta när jag ser hur otroligt vinklade nyhetsprogrammen i SVT är. Ska inte de vara objektiva?
Om vissa saker tycker de absolut inte. Dit hör SD, Sveriges tredje största parti. Ja, i vissa opinionsmätningar är det visst till och med störst ibland.
Är inte detta en skymf mot deras väljare?Liksom att den där statsministern vi har nekar att ha med dem att göra. Hur får man göra så som statsminister?
Man kan ibland,som idag i programmet Opinion, komma att tro att vänsterfolk tror att hela vårt land består av vänsterfolk. Har de inte upptäckt att folk röstar på andra partier också?
Och idag har man i nyhetsförmedlingen kunnat få intrycket att HELA USA: s befolkning protesterade mot valet av Trump! Och alla i Sverige också!
Men hallå, han vann ju valet!!! Var får man sådana konstiga idéer ifrån? Är det för att gapigt vänsterfolk i vanlig ordning hörs mest?
Låt oss få en objektiv nyhetsförmedling, där reportrarna inte klart visar sin egen politiska hemvist!
Jag tänker ofta på detta när jag ser hur otroligt vinklade nyhetsprogrammen i SVT är. Ska inte de vara objektiva?
Om vissa saker tycker de absolut inte. Dit hör SD, Sveriges tredje största parti. Ja, i vissa opinionsmätningar är det visst till och med störst ibland.
Är inte detta en skymf mot deras väljare?Liksom att den där statsministern vi har nekar att ha med dem att göra. Hur får man göra så som statsminister?
Man kan ibland,som idag i programmet Opinion, komma att tro att vänsterfolk tror att hela vårt land består av vänsterfolk. Har de inte upptäckt att folk röstar på andra partier också?
Och idag har man i nyhetsförmedlingen kunnat få intrycket att HELA USA: s befolkning protesterade mot valet av Trump! Och alla i Sverige också!
Men hallå, han vann ju valet!!! Var får man sådana konstiga idéer ifrån? Är det för att gapigt vänsterfolk i vanlig ordning hörs mest?
Låt oss få en objektiv nyhetsförmedling, där reportrarna inte klart visar sin egen politiska hemvist!
tisdag 8 november 2016
Faktiskt roliga kommentarer
Det kan vara på sin plats att påpeka att "Alla helgons dag" inte är uppkallad efter Dag. Jag förstår att många har svårt att tro det, inkl det påstådda helgonet självt. Hybris eller okunnighet?
Det finns tydligen de som bara läser Dag S:s inlägg på hans blogg och inte kommentarerna.
Med mig är det oftast tvärtom. Det är sällan jag orkar igenom de oändliga blogginläggen, men vissa kommentatorer följer jag.
Visst är kommentaren, från en Anonym ovan, rolig!
måndag 7 november 2016
Vad sysslar Grand Hotel med?
Visst kan man väl bli riktigt förvånad ibland?
Mycket har man väl läst, men aldrig att ett hotell har gått ut och bett om ursäkt för att de har haft vissa gäster! Nej, nu får nog Grand Hotel skärpa till sig!
Har det aldrig funnits kontroversiella gäster där förr?
Vad skrivs på Twitter om detta?
Är Grand Hotel en del av den vänsterinriktade, högljudda maffian, som tror att de äger hela det offentliga rummet och som inte drar sig för vilka oförskämdheter som helst mot dem som tänker annorlunda än de gör? Och MP-vänstermedia hänger på med den nye programdirektören för SVT i spetsen- så klart!
Vad händer nu?
Hur mycket ökar SD den här gången?
Jag tror, som jag skrev på facebook, att Trump kommer att vinna presidentvalet och att Jimmie kommer att vinna valet i Sverige.
Vad som händer sedan kan man ju se...
Det bäddas för detta!
Hur ser opinionssiffrorna ut idag? Undrar hur många gäster Grand Hotel förlorar på att agera som de gör nu.
De anställda som blir rädda för gästerna borde kanske bytas ut eller skickas till terapeuter!
Mycket har man väl läst, men aldrig att ett hotell har gått ut och bett om ursäkt för att de har haft vissa gäster! Nej, nu får nog Grand Hotel skärpa till sig!
Har det aldrig funnits kontroversiella gäster där förr?
Vad skrivs på Twitter om detta?
Är Grand Hotel en del av den vänsterinriktade, högljudda maffian, som tror att de äger hela det offentliga rummet och som inte drar sig för vilka oförskämdheter som helst mot dem som tänker annorlunda än de gör? Och MP-vänstermedia hänger på med den nye programdirektören för SVT i spetsen- så klart!
Vad händer nu?
Hur mycket ökar SD den här gången?
Jag tror, som jag skrev på facebook, att Trump kommer att vinna presidentvalet och att Jimmie kommer att vinna valet i Sverige.
Vad som händer sedan kan man ju se...
Det bäddas för detta!
Hur ser opinionssiffrorna ut idag? Undrar hur många gäster Grand Hotel förlorar på att agera som de gör nu.
De anställda som blir rädda för gästerna borde kanske bytas ut eller skickas till terapeuter!
Det kvinnor accepterar...
Vi har väl alla läst eller hört om kvinnor som står och väntar utanför porten till fängelset, när deras män, som har suttit inne för misshandel av dem, ska komma ut. Sedan går de hand i hand från fängelset...
Allting har två sidor. Relationer kan vara knepiga.
Detta gäller också psykisk misshandel.
Och otrohet.
Igår lyssnade jag på ett program om Monica Lewinsky- affären.
Makalös! Tänk att hela världen fick bilden av USA:s president där han stod med nerdragna byxor och blev avsugen av en ung kvinna.
Kan pinsamheten bli större?
Hillary Clinton sägs ha blivit mycket upprörd när hon insåg vad han hade haft för sig. Men hon stannade kvar i äktenskapet!
Hon var kanske tacksam över att hon slapp suga av sin kåte man!?
Nej, sådant högaktar jag inte. Män som gång på gång är otrogna i någon form ska man lämna! De ränderna går nog inte ur.
Allting har två sidor. Relationer kan vara knepiga.
Detta gäller också psykisk misshandel.
Och otrohet.
Igår lyssnade jag på ett program om Monica Lewinsky- affären.
Makalös! Tänk att hela världen fick bilden av USA:s president där han stod med nerdragna byxor och blev avsugen av en ung kvinna.
Kan pinsamheten bli större?
Hillary Clinton sägs ha blivit mycket upprörd när hon insåg vad han hade haft för sig. Men hon stannade kvar i äktenskapet!
Hon var kanske tacksam över att hon slapp suga av sin kåte man!?
Nej, sådant högaktar jag inte. Män som gång på gång är otrogna i någon form ska man lämna! De ränderna går nog inte ur.
söndag 6 november 2016
Trött på elaka människor!
Världen tycks fylld av elakhet. De politiska debatterna dryper av sådan. Vi ser detta inte minst i den amerikanska presidentvalskampanjen. Stefan Löfven gillar inte sd-folk men alla möjliga andra i världen. Elever mobbar varandra, både i skolan och på nätet. Det är mycket mobbning ute på arbetsplatser.Ja, det förekommer till och med mobbning eller utfrysning i familjer och i släkter.
En liten högljudd grupp inom Svenska kyrkan gillar inte ärkebiskopen- några är troligtvis besvikna över egna uteblivna framgångar.
Och som alltid när mobbning är på gång hänger människor som misslyckats i att nå framgångar på. För så är det ju! Ofta är det personer som inte lyckats hitta en framgångsrik plattform i sina liv som hänger sig åt mobbning i stället.
Det finns något som jag brukar kalla superlativmänniskor. De måste alltid vara något i superlativ; störst, bäst, vackrast, sjukast eller värst! Jag ska nog tillägga elakast!
En liten högljudd grupp inom Svenska kyrkan gillar inte ärkebiskopen- några är troligtvis besvikna över egna uteblivna framgångar.
Och som alltid när mobbning är på gång hänger människor som misslyckats i att nå framgångar på. För så är det ju! Ofta är det personer som inte lyckats hitta en framgångsrik plattform i sina liv som hänger sig åt mobbning i stället.
Det finns något som jag brukar kalla superlativmänniskor. De måste alltid vara något i superlativ; störst, bäst, vackrast, sjukast eller värst! Jag ska nog tillägga elakast!
lördag 5 november 2016
Avundsjukan är gränslös
Jo, nog är det förunderligt att denna avundsjuka, som visas mot vår ärkebiskop, aldrig tycks ta slut på D.S:s blogg. Det är än det ena än det andra som är fel och som fan cluben instämmer med spyor om. Nog är det pinsamt med företrädare för Svenska kyrkan som uppträder så! Och till och med i denna helg, Allhelgonahelgen.
Tänk om de hade varit anställda i ett privat företag! Då hade de varit uppsagda- i detta fall avkragade - för länge, länge sedan.
Men nog är det väl skönt för dem att leva i övertygelsen om att vara så goda kristna!!! Fast det verkar väl snarast vara ett destruktivt mönster hos troligen frustrerade och olyckliga personer.
Tänk om de hade varit anställda i ett privat företag! Då hade de varit uppsagda- i detta fall avkragade - för länge, länge sedan.
Men nog är det väl skönt för dem att leva i övertygelsen om att vara så goda kristna!!! Fast det verkar väl snarast vara ett destruktivt mönster hos troligen frustrerade och olyckliga personer.
fredag 4 november 2016
Detta lärde jag...
Idag är jag alltså nöjd med att ha fått bort den falska hemsidan för Skrivarklubben. Jag fick en del hjälp, för jag är inte datakunnig på det sättet att jag är bra på webbhotell och domäner, och jag lärde mig en del på vägen.
Men annat är jag nog rätt så bra på. En sak lärde jag mig nämligen på Poppius journalistskola, och det var att gräva och söka information. Detta var före internets tid. Det hade varit spännande att gå där nu.
Och så tror jag att jag är bra på analys, inte minst språkanalys. Så ibland är det nog svårt att vara osynlig för mig, även om man tror att man är det.
Men annat är jag nog rätt så bra på. En sak lärde jag mig nämligen på Poppius journalistskola, och det var att gräva och söka information. Detta var före internets tid. Det hade varit spännande att gå där nu.
Och så tror jag att jag är bra på analys, inte minst språkanalys. Så ibland är det nog svårt att vara osynlig för mig, även om man tror att man är det.
Har Gud öppnat mina ögon?
De senaste veckorna har jag blivit förvånad över mig själv. Tidigare förälskelser i tre män framstår som fullständigt obegripliga. Såg jag inte hur de var? Var jag helt blind? Inte gillar jag den här stilen, hånfullheten i två fall och en ytlighet och kyla i ett annat?
Inget av detta är sådant som jag högaktar.
Och så en av de bästa väninnorna som jag bara inte står ut med längre. Hennes snokande och skvaller om kreti och pleti står mig upp i halsen.
Jag kanske håller på att ömsa skinn! Då blir det nog lite tomt ett tag, innan jag hittar de rätta personerna för mig.
Inget av detta är sådant som jag högaktar.
Och så en av de bästa väninnorna som jag bara inte står ut med längre. Hennes snokande och skvaller om kreti och pleti står mig upp i halsen.
Jag kanske håller på att ömsa skinn! Då blir det nog lite tomt ett tag, innan jag hittar de rätta personerna för mig.
Klok kommentar på Bloggardag!
Anonym4 november 2016 14:01
Elakhet är en dygd i vissa "kristna" kretsar. Ungefär som hos IS. Elakhet och avundsjuka utan gräns! 7 dagar i veckan, året om. Funderar ni aldrig vad ni håller på med, Dag och den alltid applåderande doakören? /K
SvaraDenna kloka kommentar hittade jag idag på Bloggardag, Dag Sandahls blogg.
Jag instämmer verkligen!
Stängd hemsida
Nu har tydligen webbhotellet i USA stängt ner den falska hemsidan för Skrivarklubben i Blekinge. Men vilket arbete det har kostat mig att åstadkomma detta, flera dagars jobb! Den som skapade och höll igång denna sida borde skämmas, tycker jag.
torsdag 3 november 2016
Men vad hände i tockegården?
Ny eftermiddagsdröm om tockarna, en mycket märklig dröm.
Tydligen hade någon stor och betydelsefull tocke från en annan plats varit på besök och fått stor beundran och uppmärksamhet.
Upproret i tockegården var enormt! Man sprang runt,och man vred sig och man gol och kacklade,och fjädrarna på både tockar och hönor flög omkring. Men kräks tockar?tänkte jag i drömmen, för nog verkade det som om de bara spydde och spydde, både över den där stor vita tocken, och över sin egen storhöna. Hur orkar de? tänkte jag i drömmen.
Men plötsligt hände något konstigt i min dröm.
Alla de kverulerande och spyende tockarna och hönorna förvandlades till små,små möss som sprang runt, runt i cirklar.
Så vaknade jag med tankar om försoning och barmhärtighet.
Fast de gäller nog inte mössen... Deras hjärnor är kanske för små?
Tydligen hade någon stor och betydelsefull tocke från en annan plats varit på besök och fått stor beundran och uppmärksamhet.
Upproret i tockegården var enormt! Man sprang runt,och man vred sig och man gol och kacklade,och fjädrarna på både tockar och hönor flög omkring. Men kräks tockar?tänkte jag i drömmen, för nog verkade det som om de bara spydde och spydde, både över den där stor vita tocken, och över sin egen storhöna. Hur orkar de? tänkte jag i drömmen.
Men plötsligt hände något konstigt i min dröm.
Alla de kverulerande och spyende tockarna och hönorna förvandlades till små,små möss som sprang runt, runt i cirklar.
Så vaknade jag med tankar om försoning och barmhärtighet.
Fast de gäller nog inte mössen... Deras hjärnor är kanske för små?
Är knarklangare farligare än vargar för förskolebarn?
De senaste dagarna har vi kunnat läsa och se bilder på en varg som har sprungit runt inne i Sölvesborg, också precis utanför en förskola. Ingen verkar rädd, utan de,både vuxna och barn, verkar snarare nyfikna.Jag hade varit livrädd!
Samtidigt skrevs det om hur knarklangare utanför en förskola i Malmö gjorde att verksamheten flyttade ut i Folkets park.
Ska vi då tolka det som att knarklangare är farligare för förskolebarn än vargar?
Samtidigt skrevs det om hur knarklangare utanför en förskola i Malmö gjorde att verksamheten flyttade ut i Folkets park.
Ska vi då tolka det som att knarklangare är farligare för förskolebarn än vargar?
Är snällt inte olagligt?
Idag har jag blivit ytterst förvånad. Sydöstran har en stor artikel om kapningen av vår hemsida. SVT Blekinge och SR P4 Blekinge ringde mig alltså direkt igår efter "Tummen ner" i Sydöstran.
De begrep alltså vad som gäller. Detta gör också webbhotellet i USA nu.
Men på BLT är nyhetschefen sval. Han anser inte att detta är prioriterat, för det är ju inte elakt eller negativt utan han tror att det är aningslöst.
Så - BLT anser tydligen inte att saker är olagliga- som att publicera upphovsrättsskyddade bilder under annat namn (det anges på hemsidan att det är Helge Skogh, alltså inte jag, som har tagit bilderna om inte annat anges)- om avsikten inte verkar vara elakhet. Detta är givetvis mycket, mycket anmärkningsvärt.
I och för sig är jag kanske inte så förvånad. Jag minns ju fortfarande hur förre chefredaktören (som har slutat nu) nekade mig ett genmäle i ett fall, där jag helt klart enligt de etiska reglerna för pressen borde ha fått ett sådant.
Trist!
Och intressant att olagligheter är ok om de är snälla och inte elaka enligt den största lokaltidningen i Blekinge!
Sedan kan man kanske diskutera om det är snällt eller elakt att inte tala om vem den nuvarande redaktören för Groblad är. Han heter Riza Sheqiri och har redan gett ut sitt första nummer.
De begrep alltså vad som gäller. Detta gör också webbhotellet i USA nu.
Men på BLT är nyhetschefen sval. Han anser inte att detta är prioriterat, för det är ju inte elakt eller negativt utan han tror att det är aningslöst.
Så - BLT anser tydligen inte att saker är olagliga- som att publicera upphovsrättsskyddade bilder under annat namn (det anges på hemsidan att det är Helge Skogh, alltså inte jag, som har tagit bilderna om inte annat anges)- om avsikten inte verkar vara elakhet. Detta är givetvis mycket, mycket anmärkningsvärt.
I och för sig är jag kanske inte så förvånad. Jag minns ju fortfarande hur förre chefredaktören (som har slutat nu) nekade mig ett genmäle i ett fall, där jag helt klart enligt de etiska reglerna för pressen borde ha fått ett sådant.
Trist!
Och intressant att olagligheter är ok om de är snälla och inte elaka enligt den största lokaltidningen i Blekinge!
Sedan kan man kanske diskutera om det är snällt eller elakt att inte tala om vem den nuvarande redaktören för Groblad är. Han heter Riza Sheqiri och har redan gett ut sitt första nummer.
Rizas första nummer med en härlig bild på omslaget.
onsdag 2 november 2016
Puh,suck och stånk!
Det började i morse med att SVT Blekinge ringde efter att ha sett "Tummen ner" från mig om hemsidan för Skrivarklubben,som styrelsen inte stod bakom och inte visste något om.
Samtidigt ringde SR P4 Blekinge och ville ha en intervju. Det fick de men per telefon i live-sändning. Jag har lyssnat på den, och den är ok.
Så har jag haft kontakt med webbhotellet i USA, med vår redaktör och en hel del med den övriga styrelsen. Hela dagen har gått åt till detta plus att jag har svarat på några inbjudningar för klubben.
Och jag hade planerat att skriva om elisabetansk teater till vår tidskrift Groblad. Det får bli i morgon i stället. Fast egentligen skulle jag ha varit med på Blekingedagen om digitalisering på BTH idag,men jag hade avanmält mig, som tur var, för hur skulle det ha gått i denna röra?
Samtidigt ringde SR P4 Blekinge och ville ha en intervju. Det fick de men per telefon i live-sändning. Jag har lyssnat på den, och den är ok.
Så har jag haft kontakt med webbhotellet i USA, med vår redaktör och en hel del med den övriga styrelsen. Hela dagen har gått åt till detta plus att jag har svarat på några inbjudningar för klubben.
Och jag hade planerat att skriva om elisabetansk teater till vår tidskrift Groblad. Det får bli i morgon i stället. Fast egentligen skulle jag ha varit med på Blekingedagen om digitalisering på BTH idag,men jag hade avanmält mig, som tur var, för hur skulle det ha gått i denna röra?
Elisabetansk teater.
tisdag 1 november 2016
Läget?
Medan kulorna viner i förorterna, och mammor gråter över sina mördade söner, finns en stor del av den svenska polisstyrkan i Lund för att se till att inte någon blir mördad där när påven är på besök!
Och statsministern springer runt, som vanligt, smilande och finklädd med frun i släptåg. Han ser verkligen ut att njuta av att få frottera sig med det fina folket, kungar och drottningar och nu påven också!
Dessutom låter han alltid som om läget i landet är bra, även om han, liksom många andra landsmän, mest talar i futurum "vi ska" i stället för att säga "vi har gjort". Men nu är jag kanske orättvis, för visst har regeringen gjort en hel del! Åstadkommit en totalt vimsig flyktingpolitik till exempel. Och nu har de, socialisterna, dragit ner på assistansersättningarna så att handikappade sitter på toaletter och dör! Visst har det gamla partiet förändrats alltid! Det måste man ju erkänna.
Skönt att vara övertygad om att deras regering inte blir så lång!
Och statsministern springer runt, som vanligt, smilande och finklädd med frun i släptåg. Han ser verkligen ut att njuta av att få frottera sig med det fina folket, kungar och drottningar och nu påven också!
Dessutom låter han alltid som om läget i landet är bra, även om han, liksom många andra landsmän, mest talar i futurum "vi ska" i stället för att säga "vi har gjort". Men nu är jag kanske orättvis, för visst har regeringen gjort en hel del! Åstadkommit en totalt vimsig flyktingpolitik till exempel. Och nu har de, socialisterna, dragit ner på assistansersättningarna så att handikappade sitter på toaletter och dör! Visst har det gamla partiet förändrats alltid! Det måste man ju erkänna.
Skönt att vara övertygad om att deras regering inte blir så lång!
lördag 29 oktober 2016
Otäckt med internet
Vi får inget svar på vem som ligger bakom den hemsida som står i vårt namn, men som inte är vår.
Så kan man alltså göra!? Stjäla material från facebook och skapa en hemsida i någon annans namn.
Men varför? Vem har intresse av detta?
Så kan man alltså göra!? Stjäla material från facebook och skapa en hemsida i någon annans namn.
Men varför? Vem har intresse av detta?
fredag 28 oktober 2016
Vad gör man - hemsidan är inte vår?
Skrivarklubben i Blekinge har en ny hemsida.På den finns texter med mina bilder utlagda och texter som jag har skrivit på Facebook, alltså tagna från Facebook. Sidan innehåller en del felaktigheter, och personen som står som kontaktperson är inte kontaktperson. Han blev idag informerad om ett möte från regionen på grund av att hans namn stod på hemsidan, men han skickade detta vidare till mig. Det är fel datum på manusstopp och en del annat.Det var genom det felaktiga mejlet idag som vi fick kännedom om hemsidan, som vi inte hade en aning om.
Problemet är att vår hemsida är nerlagd på samma adress, och ska så vara. Någon annan, men inte vi i Skrivarklubben, har lagt ut en hemsida i vårt namn på samma domän och dessutom lagt ut mina bilder och skrivit att bilderna är tagna av en annan.
Vad gör vi?
Problemet är att vår hemsida är nerlagd på samma adress, och ska så vara. Någon annan, men inte vi i Skrivarklubben, har lagt ut en hemsida i vårt namn på samma domän och dessutom lagt ut mina bilder och skrivit att bilderna är tagna av en annan.
Vad gör vi?
torsdag 27 oktober 2016
Nyklippta träd
Nu har trädgårdsmästaren varit här, och träden är nyklippta och grenar avsågade. (Inte mitt hus på bilderna.)
Ett samhälle fyllt av trappor och backar
Jag har problem med ett knä eller rättare sagt vid ett knä, där jag ibland får ont. Visst, jag väger för mycket, men dessa återkommande smärtor har jag haft sedan många år, också då jag vägde under 60 kilo, så det beror inte enbart på vikten. Troligtvis är det en skada av något slag som har gjort detta.
Men när smärtorna gör att jag har svårt att gå i trappor, då känner jag mig som när jag hade foglossning när jag var gravid. Världen var full av trappor!
Alla borde någon gång få känna på hur samhället fungerar om man inte är fullt rörlig. Och hur man känner sig inför alla hejiga människor som ska göra ändlösa promenader!
I år ställde jag in alla guidningar utom en i slutet av sommaren, för de skulle ha guidning i buss, då det var gamla människor som hade svårt att gå. Den kunde jag ta.
Men redan har jag en guidning inbokad i början av nästa sommar, och de ska promenera! Så då gäller det att åtminstone ha fått koll på vikten...
Men när smärtorna gör att jag har svårt att gå i trappor, då känner jag mig som när jag hade foglossning när jag var gravid. Världen var full av trappor!
Alla borde någon gång få känna på hur samhället fungerar om man inte är fullt rörlig. Och hur man känner sig inför alla hejiga människor som ska göra ändlösa promenader!
I år ställde jag in alla guidningar utom en i slutet av sommaren, för de skulle ha guidning i buss, då det var gamla människor som hade svårt att gå. Den kunde jag ta.
Men redan har jag en guidning inbokad i början av nästa sommar, och de ska promenera! Så då gäller det att åtminstone ha fått koll på vikten...
tisdag 25 oktober 2016
Är samhället sprängfyllt av elakhet?
Jag har just läst om branden på ett asylboende. Den intervjuade hade förlorat de få ägodelar han och familjen hade, däribland hans papper från universitetet.
Man kan nog misstänka att branden var lika anlagd som många andra bränder på asylboenden eller tilltänkta asylboenden.
Men har människor i det här landet förlorat varje uns av medmänsklighet? Landets invånare verkar ju totalt iskalla i många avseenden.
Bilar brinner, människor blir bestulna, barn och vuxna mobbas, ibland på de mest groteska sätt. Det sker misshandel,inte minst av kvinnor, ibland mördas någon i ett parförhållande eller i ett tidigare parförhållande. Ungdomar ansluter sig till terroristgrupper utomlands.
Nog är det lätt att tro att Fan själv är lös! Usch!!!
Man kan nog misstänka att branden var lika anlagd som många andra bränder på asylboenden eller tilltänkta asylboenden.
Men har människor i det här landet förlorat varje uns av medmänsklighet? Landets invånare verkar ju totalt iskalla i många avseenden.
Bilar brinner, människor blir bestulna, barn och vuxna mobbas, ibland på de mest groteska sätt. Det sker misshandel,inte minst av kvinnor, ibland mördas någon i ett parförhållande eller i ett tidigare parförhållande. Ungdomar ansluter sig till terroristgrupper utomlands.
Nog är det lätt att tro att Fan själv är lös! Usch!!!
söndag 23 oktober 2016
Kreativt seminarium
Idag har vi haft Kreativt seminarium i Skrivarklubben i Blekinge.
Efter att ha lyssnat på olika sorters musik skrev vi ner vilka tankar och känslor dessa väckte.
Efter lunch med smörgåstårta underhöll en av de deltagande med gitarrspel och sång.
Därefter ägnades resten av tiden åt att deltagare som har gett ut egna böcker och cd-skivor presenterade dessa.
Efter att ha lyssnat på olika sorters musik skrev vi ner vilka tankar och känslor dessa väckte.
Efter lunch med smörgåstårta underhöll en av de deltagande med gitarrspel och sång.
Därefter ägnades resten av tiden åt att deltagare som har gett ut egna böcker och cd-skivor presenterade dessa.
fredag 21 oktober 2016
En mycket sevärd film.
Såg ni filmen om Lars-Inge Svartenbrandts dotter, "Pappas flicka" på SVT? Om inte, se den om den går i repris! Den är mycket sevärd.
Den skildrar den komplicerade kärleken till en far, som hon samtidigt betecknar som psykopat, och hur hon pendlar mellan hopp och förtvivlan i sitt förhållande till honom.
Problematiken är välkänd, även om naturligtvis Svartenbrandt var extrem. Vi har alla hört talas om kvinnor som väntar på sin man eller pojkvän utanför fängelset när han kommer ut efter att ha suttit där för misshandel av henne. Detta kan tyckas oförklarligt för många.
Relationer är sällan svarta eller vita. Hoppet kan leva länge om att förbättringar ska ske. Fast jag tror nog att om man inte är i beroendeställning till en person som har psykopatiska eller narcissistiska drag, då ska man nog dra snarast möjligt när man inser detta, för de ränderna lär aldrig gå ur, och det blir bara förlorad tid i den sortens relationer. Tiden kan användas bättre.
Den skildrar den komplicerade kärleken till en far, som hon samtidigt betecknar som psykopat, och hur hon pendlar mellan hopp och förtvivlan i sitt förhållande till honom.
Problematiken är välkänd, även om naturligtvis Svartenbrandt var extrem. Vi har alla hört talas om kvinnor som väntar på sin man eller pojkvän utanför fängelset när han kommer ut efter att ha suttit där för misshandel av henne. Detta kan tyckas oförklarligt för många.
Relationer är sällan svarta eller vita. Hoppet kan leva länge om att förbättringar ska ske. Fast jag tror nog att om man inte är i beroendeställning till en person som har psykopatiska eller narcissistiska drag, då ska man nog dra snarast möjligt när man inser detta, för de ränderna lär aldrig gå ur, och det blir bara förlorad tid i den sortens relationer. Tiden kan användas bättre.
tisdag 18 oktober 2016
Tillbaka ett tag
I min irritation över att jag inte fick ett genmäla i BLT, som jag borde ha fått, sade jag upp min mångåriga prenumeration för några månader sedan.
Men vem kan tacka nej till tre månader för 100 kronor?
Det gäller att inte vara trogen prenumerant!
Men vem kan tacka nej till tre månader för 100 kronor?
Det gäller att inte vara trogen prenumerant!
Gulligull med terrorister och ut med gamla tanter!
Nog är det äckligt att läsa att återvändande IS- soldater kan få hjälp med skattefinansierat körkort, skuldsanering och bostad när de återvänder!
Borde de inte straffas?
Vad är det för ett konstigt samhälle vi har fått!?
Vilka personer, som sköter sig, får hjälp med körkort och bostad?
Tänk på alla studenter som inte kan ta studieplatserna för att de saknar bostad på studieorten, och alla gamla som inte har råd med hutlösa hyror på hyreslägenheter! Och alla hemlösa pensionärer och andra som får sova under broarna.
Ut med den här regeringen som gulligullar med terroristerna!
Ska det löna sig att begå brott?
Samtidigt kan man idag läsa om en gammal dam på 93 år som har bott i samma lägenhet sedan 1957, men nu hotas av vräkning för att hon ifrågasätter en 10% hyreshöjning sedan bostadsbolaget bytt ägare och hon förklarat att hon inte kan städa trappan!!!
Det här samhället har gått så snett, så snett! Det måste bli ett stopp!
Borde de inte straffas?
Vad är det för ett konstigt samhälle vi har fått!?
Vilka personer, som sköter sig, får hjälp med körkort och bostad?
Tänk på alla studenter som inte kan ta studieplatserna för att de saknar bostad på studieorten, och alla gamla som inte har råd med hutlösa hyror på hyreslägenheter! Och alla hemlösa pensionärer och andra som får sova under broarna.
Ut med den här regeringen som gulligullar med terroristerna!
Ska det löna sig att begå brott?
Samtidigt kan man idag läsa om en gammal dam på 93 år som har bott i samma lägenhet sedan 1957, men nu hotas av vräkning för att hon ifrågasätter en 10% hyreshöjning sedan bostadsbolaget bytt ägare och hon förklarat att hon inte kan städa trappan!!!
Det här samhället har gått så snett, så snett! Det måste bli ett stopp!
måndag 17 oktober 2016
Ännu en...
Men så gammal är man väl inte tänker jag varje gång jag får ett dödsbud på en jämnårig vän. Idag ännu ett. Maken till min väninna, som dog för 1,5 år sedan.
Maria, Ulla, Anna-Klara, Ulla, fyra nära väninnor, som jag hade tät kontakt med, har lämnat jordelivet.
Tonårens tre pojkvänner och en mångårig relation vid mogen ålder.
Alla borta. Och ingen av dem var gammal! Så oändligt tragiskt! De kunde haft många fler år att leva gott!
R.I.P.
Maria, Ulla, Anna-Klara, Ulla, fyra nära väninnor, som jag hade tät kontakt med, har lämnat jordelivet.
Tonårens tre pojkvänner och en mångårig relation vid mogen ålder.
Alla borta. Och ingen av dem var gammal! Så oändligt tragiskt! De kunde haft många fler år att leva gott!
R.I.P.
lördag 15 oktober 2016
Publiceras inte
Anonyma kommentarer med namngivna personer, som det berättas om, publiceras inte, då jag inte kan ta ansvar för ett innehåll som jag faktiskt inte vet något om, och dessutom inte vet vem som har skrivit det eller om det är objektivt sant.
Folk har tröttnat på mobbningen- precis som jag har gjort!
Idag fick jag "Tummen upp" i Sydöstran för min insändare om att politik inte är järnrör, mot mobbningen av Jimmie Åkesson. Den som skrev uppgav att han inte var sverigedemokrat, och han skrev under med namn och bostadsort.
Folk har tröttnat! Vi är inga idioter, vi kan identifiera mobbningen!
Jag har också fått telefonsamtal från människor jag inte känner och gillanden på facebook av både kända och okända, och jag har sett att artikeln har delats och gillats på andra facebook-sidor.
Det måste nog bli tydligt markerat att Sveriges riksdag inte kan vara en mobbningsförebild!
Så får vi hoppas att vi får en vettigare, mera bildad och mindre vulgär statsminister efter nästa val. Senast!
Folk har tröttnat! Vi är inga idioter, vi kan identifiera mobbningen!
Jag har också fått telefonsamtal från människor jag inte känner och gillanden på facebook av både kända och okända, och jag har sett att artikeln har delats och gillats på andra facebook-sidor.
Det måste nog bli tydligt markerat att Sveriges riksdag inte kan vara en mobbningsförebild!
Så får vi hoppas att vi får en vettigare, mera bildad och mindre vulgär statsminister efter nästa val. Senast!
fredag 14 oktober 2016
Vad säger man om Nobelpriset?
Någon frågade mig vad jag tyckte om att Bob Dylan hade fått Nobelpriset.
Jag erkänner att jag inte vet mer om honom än att han är artist.
Detta att man inte främst ser honom som författare kanske talar sitt språk. Fanns det inte människor som i åratal hade varit verksamma som författare och var kända och väletablerade som sådana att ge priset till? För mig handlar inte Nobelpriset om enstaka utgivningar av dikter, utan om en omfattande produktion av litterärt skapande.
Men jag kan absolut inte ha några synpunkter på Bob Dylan som poet, för jag vet inget om hur han skriver. Å andra sidan är det ju inte så vanligt att folk i allmänhet känner till något om dem som får Nobelpriset.
Bara det inte är ett pris för god socialistisk anda!?
Sådana tankar får man väl inte ha om Svenska Akademien?
Jag hade anmält mitt intresse att vara med på Svenska Akademins Högtidsdag den 20 december för Skrivarklubben,men jag tror inte jag åker dit. 2002 var jag med tillsammans med min dotter, och det var högtidligt och fint, men knappast roligt.
Ingenting förvånar mig längre, sedan vi har sett vilka presidentkandidater USA har tagit fram. Bland så många miljoner människor!!!
Jag erkänner att jag inte vet mer om honom än att han är artist.
Detta att man inte främst ser honom som författare kanske talar sitt språk. Fanns det inte människor som i åratal hade varit verksamma som författare och var kända och väletablerade som sådana att ge priset till? För mig handlar inte Nobelpriset om enstaka utgivningar av dikter, utan om en omfattande produktion av litterärt skapande.
Men jag kan absolut inte ha några synpunkter på Bob Dylan som poet, för jag vet inget om hur han skriver. Å andra sidan är det ju inte så vanligt att folk i allmänhet känner till något om dem som får Nobelpriset.
Bara det inte är ett pris för god socialistisk anda!?
Sådana tankar får man väl inte ha om Svenska Akademien?
Jag hade anmält mitt intresse att vara med på Svenska Akademins Högtidsdag den 20 december för Skrivarklubben,men jag tror inte jag åker dit. 2002 var jag med tillsammans med min dotter, och det var högtidligt och fint, men knappast roligt.
Ingenting förvånar mig längre, sedan vi har sett vilka presidentkandidater USA har tagit fram. Bland så många miljoner människor!!!
torsdag 13 oktober 2016
En dag i arbete
Det är en hel del arbete med mitt ordförandeuppdrag i Skrivarklubben i Blekinge. Vi är väletablerade, och vi ger ut en tidskrift fyra gånger per år och en Antologi vart femte år.
Dessutom har vi då vår utåtriktade verksamhet och våra egna möten och seminarier. Igår klistrade jag etiketter på ca 90 kuvert och hade fått besked att vår tidskrift skulle vara färdigtryckt i morgon. Tryckeriet finns här i byn, så det är bra! Men den var färdig redan idag, så jag hämtade, lade den och ett infoblad i medlemmarnas kuvert och bara Groblad i prenumeranternas, och körde ner och stoppade ca 90 kuvert i brevlådan en halv timme före tömning. Det räckte med det arbetet för idag. Så här ser den ut. Tredje numret för i år. Visst är väl omslaget med bilden, som vår nye redaktör har tagit, fint!
Besök gärna vår facebook-sida!
Dessutom har vi då vår utåtriktade verksamhet och våra egna möten och seminarier. Igår klistrade jag etiketter på ca 90 kuvert och hade fått besked att vår tidskrift skulle vara färdigtryckt i morgon. Tryckeriet finns här i byn, så det är bra! Men den var färdig redan idag, så jag hämtade, lade den och ett infoblad i medlemmarnas kuvert och bara Groblad i prenumeranternas, och körde ner och stoppade ca 90 kuvert i brevlådan en halv timme före tömning. Det räckte med det arbetet för idag. Så här ser den ut. Tredje numret för i år. Visst är väl omslaget med bilden, som vår nye redaktör har tagit, fint!
Besök gärna vår facebook-sida!
Denna sjuka, sjuka värld...
Jaha, nu springer det runt clowner och skrämmer upp folk! Vad är det för sjuka samhällen som finns idag?
Så fort man sätter på nyheterna vräks ju hemskheterna över en.
Även på min e-post vräks trakasserierna fortfarande över mig av en tidigare relation. Ingenting verkar hjälpa för att få slut på detta.
Tänk att inte kunna lämna något med lite värdighet i behåll!
Det lönar sig inte att polisanmäla! När jag tidigare gjorde en polisanmälan för att jag hade varit utsatt för förtal och lögner på personens blogg, var polisen inte ens intresserad av underlaget för anmälan, utan åklagaren lämnade den bara utan åtgärd. Vem förvånar sig över alla historier som har lämnats utan åtgärd av kvinnor som sedan har blivit misshandlade eller till och med mördade?
Nu tror jag inte att detta skulle drabba mig, inte från den här personen, men dessa oändliga trakasserier tröttar mig!
Och jag vet inte hur jag ska få slut på dem! Något tips?
Så fort man sätter på nyheterna vräks ju hemskheterna över en.
Även på min e-post vräks trakasserierna fortfarande över mig av en tidigare relation. Ingenting verkar hjälpa för att få slut på detta.
Tänk att inte kunna lämna något med lite värdighet i behåll!
Det lönar sig inte att polisanmäla! När jag tidigare gjorde en polisanmälan för att jag hade varit utsatt för förtal och lögner på personens blogg, var polisen inte ens intresserad av underlaget för anmälan, utan åklagaren lämnade den bara utan åtgärd. Vem förvånar sig över alla historier som har lämnats utan åtgärd av kvinnor som sedan har blivit misshandlade eller till och med mördade?
Nu tror jag inte att detta skulle drabba mig, inte från den här personen, men dessa oändliga trakasserier tröttar mig!
Och jag vet inte hur jag ska få slut på dem! Något tips?
Har samhället kollapsat totalt?
När jag vaknade idag- ovanligt tidigt, för jag lade mig ovanligt tidigt- tänkte jag på hur skönt det hade varit om man hade kunnat göra med hela samhället som med datorer- återställa till tidigare tidpunkt!
Vad fungerar?
Igår fick vi höra hur svårt det var att komma i kontakt med polisen. Och att det är stora problem i den organisationen har vi ju fått mycket information om.
Postnord fungerar inte som det ska.
Tågen krånglar, ställs in och kommer inte i tid.
Det är brist på läkare och sjuksköterskor.
Människor som behöver assistans får inte detta.
Köerna till sjukhus och läkare är så långa att folk dör i onödan.
Apoteken har ibland inte den medicin man ska ha.
Det är stor bostadsbrist.
Skolorna fungerar dåligt.
Åker du taxi kan du råka ut för svarttaxi och bli ordentligt uppskörtad.
Stora företag som är viktiga för kommunerna läggs ner eller flyttas utomlands.
Hot och våld verkar öka alltmer. Mobbning är vanligt förekommande, ända upp i riksdagen.
Vad händer i vårt samhälle? Vad beror alla problem på?Är det någon sorts snuttifiering i styrningen som gör att helheten går förlorad? Är det makthavare utan ansvar? Utan kompetens?
Jag förstår inte hur hela samhällsbygget kan rasa så här!
Vad fungerar?
Igår fick vi höra hur svårt det var att komma i kontakt med polisen. Och att det är stora problem i den organisationen har vi ju fått mycket information om.
Postnord fungerar inte som det ska.
Tågen krånglar, ställs in och kommer inte i tid.
Det är brist på läkare och sjuksköterskor.
Människor som behöver assistans får inte detta.
Köerna till sjukhus och läkare är så långa att folk dör i onödan.
Apoteken har ibland inte den medicin man ska ha.
Det är stor bostadsbrist.
Skolorna fungerar dåligt.
Åker du taxi kan du råka ut för svarttaxi och bli ordentligt uppskörtad.
Stora företag som är viktiga för kommunerna läggs ner eller flyttas utomlands.
Hot och våld verkar öka alltmer. Mobbning är vanligt förekommande, ända upp i riksdagen.
Vad händer i vårt samhälle? Vad beror alla problem på?Är det någon sorts snuttifiering i styrningen som gör att helheten går förlorad? Är det makthavare utan ansvar? Utan kompetens?
Jag förstår inte hur hela samhällsbygget kan rasa så här!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)