tisdag 15 september 2015

Otroligt smickrad!

Idag får jag nog känna mig smickrad! Det är minsann inte var dag man får ett helt inlägg på Bloggardag. Och han har tydligen också läst min blogg!
Det verkar nästan som om han hoppas att han ska bli anmäld till Domkapitlet, men den saken står nog andra för.
Vad skulle jag ha för intresse av det?

De är sant att jag läser bloggen hastigast. Min tid har jag inte till det priset att jag fördjupar mig i detta eviga tragglande där samma saker upprepas dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år från vissa kommentatorer.
Jag har konstaterat att en del herrar (tror jag det är) nog är lite åldersanstrukna, det räcker för min del.

Dessutom tror Dag att man som rektor måste tro att man dricker blod i stället för vin i nattvarden! Det var ju också en konstig merit!

Allvarligt talat så är jag otroligt trött på dessa diskussioner inom Svenska kyrkan.

Det är tur att Gud finns trots kyrkan! För det är jag övertygad om.

Och visst är harangerna på den bloggen kräkmedel! Blir någon på gott humör av att läsa där?
Fast det är ju intressant vilka uppdämda gnällbehov som tycks finnas. Frustration?
Världen brinner och en del präster diskuterar om kvinnor är värdiga prästämbetet! Tjusigt, eller hur?

6 kommentarer:

Anonym sa...

Och ntl bloggar om målning av sitt hus - allt medan världen brinner. Tänk så olika intressen man kan ha. Och tänk så lätt det är att uttala sig nedsättande om andra människor istället för att diskutera en sakfråga. Ja, tänk så lätt man kan börja kasta sten i sitt vackra glashus.
/Per H

nya tant lila sa...

Jo, men är detta destruktivt på något sätt? Det praktiska livet står ju inte stilla för att världen brinner!

Anonym sa...

Frågan om grad av destruktivitet kan diskuteras men finns inte upptagen i blogginlägget så motiveringen ovan är en ren efterhandskonstruktion.
/Per H

nya tant lila sa...

??? Det är nog detta som är det stora problemet i många diskussioner. En del av oss tolkar det vi läser, andra läser bokstavligt hela tiden och förstår inte tolkningarna.
Är inte ett evigt tragglande om samma saker destruktivt? Vad är det då?

Anonym sa...

I min barndom brukade min kära mor, med en stor glimt i ögat, förklara/försvara tillfälliga förvirringar med orden "Men ni måste väl förstå att jag menar vasken när jag säger spisen och pekar på kylskåpet?" :-). Är det månne denna "tolkningsförmåga" även ntl efterlyser? I så fall blir varje form av diskussion ganska svår, för att inte säga omöjlig.

Rätt mycket i vår värld, t.ex. slaveriet, skulle inte ha förändrats till det bättre om det inte funnits dem som bedrivit just "ett evigt tragglande om samma saker".
/Per H

nya tant lila sa...

Det första förstår jag inte alls i det här sammanhanget.

Tror någon att det ständiga kverulerandet och hånfullheterna på Bloggardag kommer att leda till någon förändring? Vad man försöker är ju inte att gå vidare utan att vrida tillbaka klockan till ett stadium som de flesta är glada över att det är lämnat.