torsdag 24 september 2015

Nu är man ju fri och ledig utan förvärvsarbete...

Det finns dagar då jag tror att jag är förstörd för livet av förvärvsarbetet och den stress det ju innebar att arbeta heltid i 38 år som jag gjorde.
Fortfarande känner jag mig jagad, fastän jag egentligen inte har så mycket inbokat. Mycket att göra har jag! Det kostar på och kräver arbete att ha hus och trädgård som ensamstående.
När sista guidningen var avklarad för säsongen tänkte jag att nu kunde jag stressa av, men inte.
På samma sätt känner jag det ofta som om jag var tillfälligt ledig. Den där känslan av att vara rörlig och kunna göra vad jag vill med min tid vill inte infinna sig. Fast jag har ju katten förstås som begränsar mig.

För en stund sedan såg jag Landgång på TV. Ett bra program har jag upptäckt, även om jag inte är så förtjust i programledarens stil.
Men både förra veckan och idag var det intressant, tyckte jag.

Då tänkte jag på hur trevligt det skulle vara att bo i London ett tag. Det verkade så mysigt när de satt där på puben och sjöng allsång. Men i min ålder gör man inte en flytt ensam, inte gör jag heller utlandsresor ensam. Fast sådana kan man ju göra i föreningssammanhang. Jag borde kanske börja resa utomlands igen. Numera blir det bara resor till Stockholm och Skåne i mitt liv.

Mr X och jag har gjort kortare utflykter  som till Kalmar och Öland. Det har varit trevligt.

Kalmar slott.


Men ibland skulle jag behöva någon som tog tag i mig och flyttade på mig.

Undrar om någon skulle kunna tänka sig att flytta med en gammal tant till London ett tag?

Inga kommentarer: