tisdag 14 juli 2015

Egentligen inget att skämta om

Naturligtvis är det så att de tongångar som man möter på kommentarsfältet på Bloggardag egentligen inte är något att skämta om. De är faktiskt både otäcka och farliga.
Denna indelning av människor i Dom och Vi är ju det som vi brukar se som ett fascistiskt drag. Så var det judarna som inte platsade, och så var det politiskt oliktänkande, homosexuella och handikappade. De skulle bort, för de passade inte de renrasiga.

Här gäller det dem som är rena i tron, men detta är bara strängar på samma bruna lyra. Dom har ingen rätt att vara här, för här är vi som är Rätt!
Om det hade varit blogginnehavaren som modifierade och inte tog in alla kommentarer hade det varit förklarligt. Men det är inte acceptabelt att andra kommentatorer sitter och försöker bestämma vilka som ska plockas bort. Vad har de med det att göra?

En del människor tar alltid för mycket plats. De går in i sammanhang dit de egentligen inte hör och domderar och försöker bestämma allt. Det är en konstig stil! Hur blir man sådan? 
Det tyder ju dessutom på total brist på förmåga till gränssättningar och brist på social kompetens.

Annars har den där historien med liket, som inte kunde ligga i kyrkan, blivit ännu roligare. Idag ville någon ligga på en kyrkogård tillsammans med andra som han får känna frid tillsammans med! Ja, Herregud! 
Ja, vi har olika uppfattningar om vår död och vad som ska hända med våra kroppar. Men det olustiga i detta är att begravningar kan bli den sista yttre, väl tillrättalagda bilden av vårt liv. Hur det verkligen har varit vet bara de som har levt det livet.

Inga kommentarer: