För något år sedan pratade jag med en kvinna som nyligen hade gått i pension. Hon berättade att nu skulle hon ta hand om alla sina barnbarn - hon hade en mängd!
Det blev inte lång tid, för nu är hon död.
Så var det min vän i Tumba. Nåja, han fick en del år som pensionär, men inte gjorde han det han skulle göra. De planer jag hade hört var att han skulle köpa ett hus på landet och renovera. I stället köpte han en stor TV och satt och såg en massa matcher när han inte höll studiecirklar. Troligtvis hade han åtminstone ett ölglas vid TV:n.
Ja, och så var det min nyligen avlidna väninna som också var en doer och alltid hade något på gång. Hon gick i pension lite i förtid, men det var inte heller många år som hon hann med innan hon gick i graven.
Vad har jag själv gjort under min pensionärstid hittills? Tills för ett år sedan har det varit full speed som vanligt. Universitetskurser i franska och tyska och grundkursen i latin, två guideutbildningar plus tyska för turistbranschen på Linnéuniversitetet. Så har jag guidat och rest till barnen och avverkat en förlovning på gamla dar. Förlovningar tar tid!
Men förra året sade kroppen stopp och ännu har den inte kommit riktigt loss. Jag tar det lite försiktigt.
Nu är det snart SJU år sedan jag slutade som lärare. Vart tar tiden vägen?
Vad hade jag tänkt mig då?
Jo, jag hade nog tänkt att jag skulle vara mera social. Ha små fina tebjudningar för äldre väninnor och ha hit mina vänner från andra håll i landet.
Fast det är kanske inte för sent att satsa på sådant? Och lägga andra ambitioner åt sidan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar