Som vi brukar åt vi pizza efter passet på byns pizzeria.
onsdag 25 juli 2018
Bräkne byafest
Idag är det byafest i Bräkne-Hoby. En av våra medlemmar och jag hade första passet och sedan löper det på med andra till klockan sex när jag ska hämta grejerna.
Som vi brukar åt vi pizza efter passet på byns pizzeria.
Som vi brukar åt vi pizza efter passet på byns pizzeria.
tisdag 24 juli 2018
En sommar i ultrarapid
Jo, så känns det, som om hela livet gick i ultrarapid i värmen och hjärnan på tomgång.
Jag förflyttar mig verkligen mellan köket och uteplatsen, men ibland måste jag ner till affären eller postlådan och i tisdags var jag i Kristianstad/Åhus och träffade två väninnor och i fredags var jag på apoteket i Ronneby och blev irriterad.
Vissa saker måste jag arbeta med som ordförande i skrivarklubben, men det blev en stor lättnad när vi strök Nässelfrossa i år och tog nästa styrelsemöte, efter ett i början av juni, först i slutet av augusti.
Här sitter jag, som jag tidigare har skrivit.
Jag förflyttar mig verkligen mellan köket och uteplatsen, men ibland måste jag ner till affären eller postlådan och i tisdags var jag i Kristianstad/Åhus och träffade två väninnor och i fredags var jag på apoteket i Ronneby och blev irriterad.
Vissa saker måste jag arbeta med som ordförande i skrivarklubben, men det blev en stor lättnad när vi strök Nässelfrossa i år och tog nästa styrelsemöte, efter ett i början av juni, först i slutet av augusti.
Här sitter jag, som jag tidigare har skrivit.
söndag 22 juli 2018
Pappas födelsedag
Idag, den 22 juli 2018, är det 110 år sedan vår far föddes. Den dagen brukade det vara fest, ofta satt vi på den inbyggda och inglasade altanen. 1993, hans 85-årsdag, var det sista födelsedagskalaset. Året efter fanns han bara i våra minnen.
Jag minns ännu känslan av litenhet när jag inte längre hade min store far i livet. Frid över hans minne!
Jag minns ännu känslan av litenhet när jag inte längre hade min store far i livet. Frid över hans minne!
Dålig service i värmen
Det verkar bara bli värre och värre med värmen. Igår tog jag mig in till Ronneby och apoteket Snäckan för att hämta ut medicin, och då kände jag mig nästan svimfärdig när jag satt och väntade på min tur. Varje gång jag märker hur sakta det går med betjäning önskar jag mig tillbaka till storstäderna, för där måste det gå undan. Här tog betjäningen av tre personer mycket lång tid.
Och så har de knappt folk. Igår var det en farmaceut och en som stod i kassan för icke-recept eller inringda recept.Hur kan de tro att deras kunder nöjer sig med detta, när det finns flera andra apotek?
Dessutom fick jag, när det äntligen blev min tur, vänta för farmaceuten var tvungen att ta ett telesamtal från en läkare. Detta tog lång tid! Och han behandlade mig med stor nonchalans i stället för att fråga om det gick bra att samtalet kom före och be om ursäkt för dröjsmålet.Jag mådde så dåligt i värmen att jag fick ett glas vatten.
Givetvis borde han ha låtit läkaren vänta i telefonen och betjänat mig först. Det hade bara tagit ett par minuter. Nu fick jag vänta så länge att jag tappade tålamodet och blev mycket illa bemött av den unge, manlige, snorkiga expediten med klar översittaruppsyn.
Men sådant nöjer jag mig givetvis inte med! De ska nog lära sig att behandla äldre människor med respekt, annars ska de inte betjäna kunder.
Där förlorade apoteket Snäckan en mångårig kund, för det finns, som sagt, flera andra apotek i Ronneby och ett i Kallinge.
Och så har de knappt folk. Igår var det en farmaceut och en som stod i kassan för icke-recept eller inringda recept.Hur kan de tro att deras kunder nöjer sig med detta, när det finns flera andra apotek?
Dessutom fick jag, när det äntligen blev min tur, vänta för farmaceuten var tvungen att ta ett telesamtal från en läkare. Detta tog lång tid! Och han behandlade mig med stor nonchalans i stället för att fråga om det gick bra att samtalet kom före och be om ursäkt för dröjsmålet.Jag mådde så dåligt i värmen att jag fick ett glas vatten.
Givetvis borde han ha låtit läkaren vänta i telefonen och betjänat mig först. Det hade bara tagit ett par minuter. Nu fick jag vänta så länge att jag tappade tålamodet och blev mycket illa bemött av den unge, manlige, snorkiga expediten med klar översittaruppsyn.
Men sådant nöjer jag mig givetvis inte med! De ska nog lära sig att behandla äldre människor med respekt, annars ska de inte betjäna kunder.
Där förlorade apoteket Snäckan en mångårig kund, för det finns, som sagt, flera andra apotek i Ronneby och ett i Kallinge.
fredag 20 juli 2018
Men oj, kan det brinna också?
Ja, det verkar onekligen som om statsministern har blivit tagen på sängen av de pågående bränderna. För, som vanligt, är de inte beredda, utan brandflyg får kallas in från andra länder.
Jag hoppas att alla förstår hur illa det här landet har skötts under den mandatperiod som pågår.
Stefan Löfven har svassat runt och nickat och lett mot höga herrar ute i världen, när han inte har varit på någon kunglig aktivitet, och utrikesminister Margot Wallström har drivit sin feministiska utrikespolitik. Och under tiden har förfallet brett ut sig på hemmaplan.
Bort med den här regeringen! Vi är värda bättre!
Jag hoppas att alla förstår hur illa det här landet har skötts under den mandatperiod som pågår.
Stefan Löfven har svassat runt och nickat och lett mot höga herrar ute i världen, när han inte har varit på någon kunglig aktivitet, och utrikesminister Margot Wallström har drivit sin feministiska utrikespolitik. Och under tiden har förfallet brett ut sig på hemmaplan.
Bort med den här regeringen! Vi är värda bättre!
Namnsdagar förr
Idag har jag namnsdag; Margareta. Förr hade jag bara en namnsdag, och det var alltså mitt andra namn. Jag vet inte varför detta på olika håll står med efter mitt första namn. Det står på facebook, på ICA och på andra ställen. Ja, till och med hos tandhygienisten senast ropade de upp mig med två namn.
När jag var barn var det hos oss tre bemärkelsedagar i följd i juli. Först var det min namnsdag, sedan var det Johanna, som min mormor hette (bodde i villa mittemot vår villa) och den 22 juli var det vår fars födelsedag.Vi firade namnsdagar nästan som om det var födelsedagar med tårta och presenter.
Ibland har en väninna varit och ätit tårta hos mig på Margareta-dagen, men hon ligger mycket sjuk på sjukhus just nu.
Så... Livet förändras och som gamla för vi kanske ibland tänka tillbaka på gamla dar.
När jag var barn var det hos oss tre bemärkelsedagar i följd i juli. Först var det min namnsdag, sedan var det Johanna, som min mormor hette (bodde i villa mittemot vår villa) och den 22 juli var det vår fars födelsedag.Vi firade namnsdagar nästan som om det var födelsedagar med tårta och presenter.
Ibland har en väninna varit och ätit tårta hos mig på Margareta-dagen, men hon ligger mycket sjuk på sjukhus just nu.
Så... Livet förändras och som gamla för vi kanske ibland tänka tillbaka på gamla dar.
torsdag 19 juli 2018
Två olika världar i mitt liv
Man kan nog säga att jag lever i två världar vad gäller mina kontakter med människor. I skrivarklubben har vi konstnärerna, ofta är de dessutom detta i dubbel bemärkelse, vilket betyder att de både skriver och målar/ritar. Några är etablerade författare och/ eller journalister, andra rena amatörer. Alla är inte alltid så lätta att ha att göra med, för ibland lever de mera ett inre än ett yttre liv, och jag är formell när det gäller föreningar. Men här bland vänner vänder vi ut och in på oss själva. Jag tror inte att man riktigt når ut eller in i människors hjärtan om man inte gör det. Själv gillar jag Marcus Birro. Han är då verkligen privat och inte som det, i mitt tycke så fånigt, heter "personlig, men inte privat". Jag tycker att i skrivandet ska man vara privat!
Så har vi den andra sortens människor, som jag har kontakt med, nämligen politiker. Här är man så inpackad ibland att jag kan undra om det är levande människor. Man håller väldigt mycket på ett formellt plan. Ändå är det tydligen modernt bland vissa partiledare att prata om sitt privata liv, speciellt sin barndom. Hur många gånger har vi inte hört talas om Stefans Löfvens fosterhemsplacering eller Jan Björklunds "klassresa"? Vad gäller den senare undrar jag alltid om inte hans föräldrar känner sig lite nedvärderade som om deras jobb inte var fina nog för honom. Om de fortfarande lever.
Ja, visst är vi inne i våra roller. Vissa saker gillar jag speciellt med den konstnärliga delen i mitt liv. Jag kan lugnt klä mig i svart, för kulturfolk är klädda i svart, och det är den färg jag trivs bäst i, även om jag lättar upp med lite färger under sommaren.
Bilden är från Nässelfrossa 2016 utanför Martinsonrummet på biblioteket i Olofström, där vi från klubben framträdde med dikter och texter.
Så har vi den andra sortens människor, som jag har kontakt med, nämligen politiker. Här är man så inpackad ibland att jag kan undra om det är levande människor. Man håller väldigt mycket på ett formellt plan. Ändå är det tydligen modernt bland vissa partiledare att prata om sitt privata liv, speciellt sin barndom. Hur många gånger har vi inte hört talas om Stefans Löfvens fosterhemsplacering eller Jan Björklunds "klassresa"? Vad gäller den senare undrar jag alltid om inte hans föräldrar känner sig lite nedvärderade som om deras jobb inte var fina nog för honom. Om de fortfarande lever.
Ja, visst är vi inne i våra roller. Vissa saker gillar jag speciellt med den konstnärliga delen i mitt liv. Jag kan lugnt klä mig i svart, för kulturfolk är klädda i svart, och det är den färg jag trivs bäst i, även om jag lättar upp med lite färger under sommaren.
Bilden är från Nässelfrossa 2016 utanför Martinsonrummet på biblioteket i Olofström, där vi från klubben framträdde med dikter och texter.
tisdag 17 juli 2018
Äntligen träff
Idag blev det äntligen möte i Kristianstad med min gamla barndomsvän (sedan 64 år!), som bor i Rom sedan ungdomen, och en annan gammal klasskamrat. Senast träffades vi i april 2017.
Vi har fastnat för Garvaregården, där de har bra mat till hyfsat pris. Efter maten tog vi en biltur och tittade på Åhus.
Vi har fastnat för Garvaregården, där de har bra mat till hyfsat pris. Efter maten tog vi en biltur och tittade på Åhus.
måndag 16 juli 2018
Jag lovar
Om någon av mina partivänner i KD läser LFL:s blogg, vill jag här lova att jag aldrig mer kommer att ha med den mannen att göra!
Det behövs inga karaktärsmord på honom inte!
Han är otroligt bra på att begå självmord på sitt anseende!
Vad gäller dagens inlägg påstår han där att en äkta hälft har fått en dom för ringa misshandel. Detta har jag aldrig hört. Är det inte åtalbart att påstå att någon helt identifierbar är dömd för något som den inte är dömd för, om det nu är så?
LFL påstår att han ville stoppa mig. Vad som hände var att jag tyckte att det var konstigt att han på bloggar for ut mot ett parti, som han enligt vad som framgår i en radiointervju gärna hade velat stanna kvar i, men som han blev utesluten från.
Detta fick han till att jag försvarade det partiet, vilket han trodde skulle vara negativt i mitt parti.
Men min väninna då? Och min bror och mina barn? Var det därför han skrev, ringde, mejlade till dem också? Knappast, eller hur. De hade väl inget med politiken att göra.
Nu anar jag att den person som LFL idag påstår har blivit dömd för ringa misshandel läser min blogg. Då kanske han också kommer att läsa LFL :s. Och då blir det nog inte så roligt!
Dessutom, så skrev LFL fem mejl (enligt uppgift, kanske fler?) till distriktsordföranden med kopior på saker jag hade skrivit. Exakt vad vet jag inte. Saker kan ju bli märkliga ryckta ur sitt sammanhang. Hon tyckte bara att detta var konstigt, speciellt som han en månad tidigare hade vistats hos mig en längre tid.Hon blev mycket förvånad över detta, och vad hon sade så svarade hon inte.
Men han missade the point. Den gången var det nämligen jag som satt i nomineringskommittén och satte henne på listor. Som distriktsordförande hade hon inget med mig att göra mer än andra medlemmar i partiet. Varken hon eller hennes man är kvar i mitt parti idag.
Och så borde LFL ta reda på vem som idag är KDU:s ordförande, för det vet han tydligen inte.
Det behövs inga karaktärsmord på honom inte!
Han är otroligt bra på att begå självmord på sitt anseende!
Vad gäller dagens inlägg påstår han där att en äkta hälft har fått en dom för ringa misshandel. Detta har jag aldrig hört. Är det inte åtalbart att påstå att någon helt identifierbar är dömd för något som den inte är dömd för, om det nu är så?
LFL påstår att han ville stoppa mig. Vad som hände var att jag tyckte att det var konstigt att han på bloggar for ut mot ett parti, som han enligt vad som framgår i en radiointervju gärna hade velat stanna kvar i, men som han blev utesluten från.
Detta fick han till att jag försvarade det partiet, vilket han trodde skulle vara negativt i mitt parti.
Men min väninna då? Och min bror och mina barn? Var det därför han skrev, ringde, mejlade till dem också? Knappast, eller hur. De hade väl inget med politiken att göra.
Nu anar jag att den person som LFL idag påstår har blivit dömd för ringa misshandel läser min blogg. Då kanske han också kommer att läsa LFL :s. Och då blir det nog inte så roligt!
Dessutom, så skrev LFL fem mejl (enligt uppgift, kanske fler?) till distriktsordföranden med kopior på saker jag hade skrivit. Exakt vad vet jag inte. Saker kan ju bli märkliga ryckta ur sitt sammanhang. Hon tyckte bara att detta var konstigt, speciellt som han en månad tidigare hade vistats hos mig en längre tid.Hon blev mycket förvånad över detta, och vad hon sade så svarade hon inte.
Men han missade the point. Den gången var det nämligen jag som satt i nomineringskommittén och satte henne på listor. Som distriktsordförande hade hon inget med mig att göra mer än andra medlemmar i partiet. Varken hon eller hennes man är kvar i mitt parti idag.
Och så borde LFL ta reda på vem som idag är KDU:s ordförande, för det vet han tydligen inte.
Låtsasliv eller IRL
Det är naturligtvis inte bara facebook, utan även bloggar, som gör att vi kan tro att vi har vänner bland dem som läser- om det nu är andra än robotar som läser.
Människor, som har mer eller bortåt 1000 "vänner" på facebook, undviker jag. De flesta av mina 66 facebook-vänner (jag har minskat antalet) känner jag. Ytterst få har jag tagit in utan att känna dem, men då är det personer som jag kan identifiera, eventuellt någon som känner någon, som jag känner. Annars är de flesta hos mig släkt eller släkt till släkten, gamla klasskamrater från gymnasiet, gamla arbetskamrater och före detta partivänner, medlemmar i skrivarklubben. Inga gamla kärlekar.
När det gäller bloggen vet jag, som jag har skrivit tidigare, inte så mycket om vilka som läser. Jag vet Elisabeth och kyrksyster, som jag också har privat mejlkontakt med, och så LFL som noga kollar om jag skriver något om honom, som han ska bemöta.
Under Pridedebatten var det många som kommenterade, men annars verkar jag ha blivit ointressant.
En signatur som hade följt mig i många år, och som var trevlig och positiv, verkar nu nästan helt ha försvunnit. Vet inte om hen läser här längre.
Därför är det intressant när LFL skriver om sina "trogna läsare", men de finns väl i det fördolda, för det är inte några som syns i kommentarsfältet. Inte vet jag om det är samma personer bakom sidvisningarna dag från dag på min blogg om de inte har lämnat kommentarer. Jag får heller inga ip-nummer på kommentarerna, ja, just nu inte ens mejl om dem, för det är något fel på den funktionen.
Men jag betraktar mig inte som någon som har en fan club, som följer mig!
Rent generellt måste man naturligtvis akta sig så att inte bloggandet eller facebookandet ersätter ett riktigt liv. Risken finns naturligtvis om man sitter mycket ensam och dessutom har lätt för att skriva.
Men om en bloggkontakt träder IRL, då kan det gå så illa som det gick för LFL och mig. Vi skulle nog ha hållit oss till låtsasvärlden. Det hade på sitt sätt varit lugnare, även om debatterna gick höga ibland är också.
Människor, som har mer eller bortåt 1000 "vänner" på facebook, undviker jag. De flesta av mina 66 facebook-vänner (jag har minskat antalet) känner jag. Ytterst få har jag tagit in utan att känna dem, men då är det personer som jag kan identifiera, eventuellt någon som känner någon, som jag känner. Annars är de flesta hos mig släkt eller släkt till släkten, gamla klasskamrater från gymnasiet, gamla arbetskamrater och före detta partivänner, medlemmar i skrivarklubben. Inga gamla kärlekar.
När det gäller bloggen vet jag, som jag har skrivit tidigare, inte så mycket om vilka som läser. Jag vet Elisabeth och kyrksyster, som jag också har privat mejlkontakt med, och så LFL som noga kollar om jag skriver något om honom, som han ska bemöta.
Under Pridedebatten var det många som kommenterade, men annars verkar jag ha blivit ointressant.
En signatur som hade följt mig i många år, och som var trevlig och positiv, verkar nu nästan helt ha försvunnit. Vet inte om hen läser här längre.
Därför är det intressant när LFL skriver om sina "trogna läsare", men de finns väl i det fördolda, för det är inte några som syns i kommentarsfältet. Inte vet jag om det är samma personer bakom sidvisningarna dag från dag på min blogg om de inte har lämnat kommentarer. Jag får heller inga ip-nummer på kommentarerna, ja, just nu inte ens mejl om dem, för det är något fel på den funktionen.
Men jag betraktar mig inte som någon som har en fan club, som följer mig!
Rent generellt måste man naturligtvis akta sig så att inte bloggandet eller facebookandet ersätter ett riktigt liv. Risken finns naturligtvis om man sitter mycket ensam och dessutom har lätt för att skriva.
Men om en bloggkontakt träder IRL, då kan det gå så illa som det gick för LFL och mig. Vi skulle nog ha hållit oss till låtsasvärlden. Det hade på sitt sätt varit lugnare, även om debatterna gick höga ibland är också.
Vem bryr sig?
Jag är förvisso otroligt trött på LFL:s försök till karaktärsmord på mig genom en massa förvrängningar och relaterande av händelser som jag inte känner igen. Fortsätter lögnerna får jag nog polisanmäla ännu en gång.
Nu sker detta på bloggen, men lögnerna har ju också spridits tidigare (nu också?) till partikamrater, vänner, mina barn och släkt som han har kontaktat via mejl, telefonsamtal och brev. Värst var det 2013 inför kyrkovalet, där han försökte smutskasta mig.
Det är sant att många människor känner mig och känner till mig.
De har nog redan en bild av mig.
Men när han har hållit på som han har gjort har jag ju knappast kunnat göra en hemlighet av hur det har stått till. Det har till och med hänt att jag har känt mig tvungen att varna för honom och hans agerande.
Jag ville illustrera hur psykisk misshandel av äldre kvinnor kan visa sig. Som jag ser det är den en del- och en viktig del- av MeToo-rörelsen.
Men jag tror knappast att gubbarna vid morgonkaffet där LFL bor läser hans blogg, så han anseende är nog inte förstört!!!
Nu sker detta på bloggen, men lögnerna har ju också spridits tidigare (nu också?) till partikamrater, vänner, mina barn och släkt som han har kontaktat via mejl, telefonsamtal och brev. Värst var det 2013 inför kyrkovalet, där han försökte smutskasta mig.
Det är sant att många människor känner mig och känner till mig.
De har nog redan en bild av mig.
Men när han har hållit på som han har gjort har jag ju knappast kunnat göra en hemlighet av hur det har stått till. Det har till och med hänt att jag har känt mig tvungen att varna för honom och hans agerande.
Jag ville illustrera hur psykisk misshandel av äldre kvinnor kan visa sig. Som jag ser det är den en del- och en viktig del- av MeToo-rörelsen.
Men jag tror knappast att gubbarna vid morgonkaffet där LFL bor läser hans blogg, så han anseende är nog inte förstört!!!
Här
Här framlever- framlider i värmen- jag min sommar. Mycket mer än att gå hit ut och äta, eller bara sitta, räcker inte den bristande orkan i denna värme till.
Varning!
Så känner du igen en psykopat
- Talför/ytligt charmig
- Grandiositet
- Saknar ånger och skuldkänslor
- Bristande empatisk förmåga
- Patologiskt lögnaktig
- Bedräglig/manipulativ
- Flackt känsloliv
- Impulsiv
- Bristande kontroll över sitt beteende
- Behov av spänning/blir lätt uttråkad
- Parasiterande livsstil
- Promiskuitet
söndag 15 juli 2018
Nytt Groblad
Vårt senaste Groblad, som kom för någon vecka sedan. Detta är Skrivarklubben i Blekinges tidskrift, som kommer ut med fyra nummer per år.
Skåneländska flaggans dag.
Idag är det annan flaggning, för idag är det Skåneländska flaggans dag. Blekinge hörde också till Skåneland.
lördag 14 juli 2018
fredag 13 juli 2018
Det vi minns och det vi inte minns
1957 började jag göra anteckningar i min almanacka om jag under dagen hade gjort något speciellt. Detta har sedan fortsatt hela livet, men jag skriver inte alltid så tydligt, och framförallt minns jag idag ofta inte vad förkortningar eller signaturer på namn betyder. Mycket har fallit i glömska.
Vår tidskrift i Skrivarklubben kommer ut med fyra nummer per år, och som ordförande är jag en flitig skribent.
De senaste dagarna har jag skrivit två historier från mitt förflutna, en om en av våra katter, som jag trodde att jag hade kastat ner genom sopnedkastet i en kasse, när hon inte kom fram på morgonen. Vår dotter och jag bodde då på sjunde våningen i Flemingsberg. (katten hade gömt sig i gästsängen) Den andra var om när vi blev påkörda av en annan båt när vi var ute och seglade. Barnen var då bara sex och två år gamla.
Men vad var märket på båten? Och hur var namnet? Här svek mig minnet. Men exmake visste naturligtvis. Han skrattade när jag berättade att jag skulle skriva om den historien och sade att det ville han läsa. Fast Groblad kommer nästa gång först i september.
Nu är jag inte så noga med märken. Fråga mig vad jag har för spis eller tvättmaskin och jag måste fundera.Men jag tycker att det var konstigt att jag inte kom ihåg detta om båten. Kan det ha varit för att jag alltid kände mig på spänn ute på havet?
Vår tidskrift i Skrivarklubben kommer ut med fyra nummer per år, och som ordförande är jag en flitig skribent.
De senaste dagarna har jag skrivit två historier från mitt förflutna, en om en av våra katter, som jag trodde att jag hade kastat ner genom sopnedkastet i en kasse, när hon inte kom fram på morgonen. Vår dotter och jag bodde då på sjunde våningen i Flemingsberg. (katten hade gömt sig i gästsängen) Den andra var om när vi blev påkörda av en annan båt när vi var ute och seglade. Barnen var då bara sex och två år gamla.
Men vad var märket på båten? Och hur var namnet? Här svek mig minnet. Men exmake visste naturligtvis. Han skrattade när jag berättade att jag skulle skriva om den historien och sade att det ville han läsa. Fast Groblad kommer nästa gång först i september.
Nu är jag inte så noga med märken. Fråga mig vad jag har för spis eller tvättmaskin och jag måste fundera.Men jag tycker att det var konstigt att jag inte kom ihåg detta om båten. Kan det ha varit för att jag alltid kände mig på spänn ute på havet?
torsdag 12 juli 2018
Jag vill stiga åt sidan
Ibland blir det så mycket på en gång. Katten Bellman saknas mig. Relationen med Mr betraktar jag som omöjlig, och nu har jag fått veta att en av mina bästa väninnor är mycket, mycket sjuk.
Det känns som om jag behöver koppla bort livet ett tag!
Det känns som om jag behöver koppla bort livet ett tag!
onsdag 11 juli 2018
Som ett läskpapper av beröm
Kanske är jag just nu i ett ovanligt stort behov av vänliga och värmande ord. Jag känner det som om varje vänlighet sugs upp av mig som vore jag ett läskpapper som suger upp bläck.
Nu har vårt andra Groblad, tidskriften i Skrivarklubben i Blekinge, för året kommit ut.Och när jag fick ett mejl med beröm från en medlem för mina ordförandeord, blev jag så glad. Även tidigare idag fick jag lovord för det jag har skrivit i häftet.
Sådant ger positiv energi! Jag behöver påfyllning.
Nu har vårt andra Groblad, tidskriften i Skrivarklubben i Blekinge, för året kommit ut.Och när jag fick ett mejl med beröm från en medlem för mina ordförandeord, blev jag så glad. Även tidigare idag fick jag lovord för det jag har skrivit i häftet.
Sådant ger positiv energi! Jag behöver påfyllning.
Hög facebook-status
Facebook har sina egna koder och sin egen lilla status-hierarki, även om det naturligtvis ser olika ut på olika facebookar.
Jag kan ju mest döma mina egna vänners.
Högsta status är att vara älskad. Du måste visa hur otroligt älskad du är av din äkta hälft/partner, dina barn och barnbarn. Ibland visar du också hur mycket du själv älskar.
Sedan ska du visa vilka fantastiska semestrar du har och vilka spännande resor du gör.
Och så ska du visa underbara måltider på restaurang eller hemma eller fina kakor, som du har bakat.
Jodå, jag lägger också ut maträtter och det jag har bakat och bilder om jag är iväg någonstans, även om det numera bara rör sig om resor i Sverige.
Men ibland hänger man inte med. Detta kan vara om någon länge har skildrat sitt fantastiska familjeliv, men plötsligt meddelar att det är skilsmässa på gång! Då är det svårt att förstå. Lite förvirrande, kan man säga.
Vad kallas bilderna? Mytbilder hette de när jag läste Bild på lärarhögskolan. De där bilderna som förvanskar verkligheten och ger sken av något som inte är.
Jag kan ju mest döma mina egna vänners.
Högsta status är att vara älskad. Du måste visa hur otroligt älskad du är av din äkta hälft/partner, dina barn och barnbarn. Ibland visar du också hur mycket du själv älskar.
Sedan ska du visa vilka fantastiska semestrar du har och vilka spännande resor du gör.
Och så ska du visa underbara måltider på restaurang eller hemma eller fina kakor, som du har bakat.
Jodå, jag lägger också ut maträtter och det jag har bakat och bilder om jag är iväg någonstans, även om det numera bara rör sig om resor i Sverige.
Men ibland hänger man inte med. Detta kan vara om någon länge har skildrat sitt fantastiska familjeliv, men plötsligt meddelar att det är skilsmässa på gång! Då är det svårt att förstå. Lite förvirrande, kan man säga.
Vad kallas bilderna? Mytbilder hette de när jag läste Bild på lärarhögskolan. De där bilderna som förvanskar verkligheten och ger sken av något som inte är.
tisdag 10 juli 2018
Bra Allsång
Idag tyckte jag faktiskt att Allsång på Skansen var bra, Och Sanna Nielsen har ju fått lite stil på den.
Men jag var kanske in the mood...
Men jag var kanske in the mood...
Kollektiv känslohysteri
Idag är det "Allsång på Skansen ". Ännu ett tillfälle för människor att fara ut i kollektiv känslohysteri. Ju mer man skriker, ju roligare verkar det vara!
Vad är det som gör dessa fenomen som hysteriskt sörjande av okända, galna fotbollsmatcher och som detta, ett tröttsamt tjoande utan dess like? Kan man inte misstänka att det finns ett behov av att få uttrycka känslor, som ligger undertryckt. Vad är det annars?
Vad är det som gör dessa fenomen som hysteriskt sörjande av okända, galna fotbollsmatcher och som detta, ett tröttsamt tjoande utan dess like? Kan man inte misstänka att det finns ett behov av att få uttrycka känslor, som ligger undertryckt. Vad är det annars?
måndag 9 juli 2018
Hade du varit ett aborterat foster?
Få saker gör mig så upprörd som liberala inlägg till försvar för sena aborter. Jag anser inte att aborter ska förbjudas, men jag förstår inte alls varför Sverige ska stå unikt i Europa med de mest liberala lagarna för aborter. Andra länder har vecka 12 eller 10, någon vecka 13. Vår fria abort sträcker sig till vecka 18.
KD ska värna om de allra mest utsatta.
Kan man vara mera utsatt än ett foster är?
Denna fråga verkar vara släppt av KD.
Det hedrar SD att ha en sänkt abortgräns på sitt program.
Detta borde mitt parti ta efter. Jag har debatterat denna fråga i många år , också i Kristdemokraten, när den fanns.
Slutligen vill jag ställa en fråga till er äldre som läser detta.
- Om nuvarande lagar hade funnits när din mor blev gravid med dig. Finns det då en risk för att du hade varit ett aborterat foster?
Aborter är definitivt inte enbart en kvinnofråga. Det handlar om rätten till ett liv!
KD ska värna om de allra mest utsatta.
Kan man vara mera utsatt än ett foster är?
Denna fråga verkar vara släppt av KD.
Det hedrar SD att ha en sänkt abortgräns på sitt program.
Detta borde mitt parti ta efter. Jag har debatterat denna fråga i många år , också i Kristdemokraten, när den fanns.
Slutligen vill jag ställa en fråga till er äldre som läser detta.
- Om nuvarande lagar hade funnits när din mor blev gravid med dig. Finns det då en risk för att du hade varit ett aborterat foster?
Aborter är definitivt inte enbart en kvinnofråga. Det handlar om rätten till ett liv!
lördag 7 juli 2018
Sverige är unikt i aborthänseende.
Gå in och kolla på nätet hur det ser ut med aborträtten i Europa, och du kommer snart att konstatera att den svenska lagstiftningen med en fri abort till 18:e veckan är fullständigt unik. Det normala är att man har en abortgräns runt 12:e veckan, som vi hade förr.
Är det inte detta som SD vill? KD tiger numera om aborter. Själv har jag debatterat abortgränsen många gånger, för jag tycker nämligen precis som SD att vi moraliskt borde sänka gränsen. Att ta död på stora foster är inte en jämställdhets eller kvinnofråga. Det handlar om moral.
Är det inte detta som SD vill? KD tiger numera om aborter. Själv har jag debatterat abortgränsen många gånger, för jag tycker nämligen precis som SD att vi moraliskt borde sänka gränsen. Att ta död på stora foster är inte en jämställdhets eller kvinnofråga. Det handlar om moral.
En dag i vila
Det är lite pyssel när vår tidskrift ska ut. Den här gången fick jag först köra till Karlshamn för att hämta nya kuvert, för klistret på de gamla funkade inte, utan förra gången fick jag sätta tejp på över 90 kuvert.
Sedan ska kuverten företagsstämplas på tryckeriet, och etiketterna, som jag har fått från kassören, ska klistras på. Vissa kuvert skulle ha infoblad och de nya stadgarna, men de som har e-post får dessa per mejl den här gången. Vi ska spara. Träd också, säger miljöpartisten i styrelsen! Därefter hämtade jag Groblad, stoppade ca 90 stycken, inklusive prenumeranternas, i kuvert och körde ner till affären med en jättestor kasse fylld för att postas.
Jag gillar att se mig själv i tryck! Det är, som vanligt, ett fint nummer. Vår redaktör är oerhört duktig, och vi har jättefina omslag i färg numera.
Till slut blev det äntligen tid för lunch på uteplatsen.
På kvällen lyssnade jag på EBT, som ju är en lysande och karismatisk talare. En släkting till mig ringde, helt lyrisk, efter Forum på förmiddagen och sade att nu hade vi i KD fått hans röst.
Jag fick lite bekymmer igår när jag fick en avisering med posten, som jag inte kände igen. Med tanke på att någon hade använt mitt kortnummer för en tid sedan blev jag lite fundersam, men det visade sig vara valmaterial, som jag hade beställt. Snart börjar valarbetet på allvar.
Idag ska jag se fotbollen- den här gången på svensk kanal- och senare ska jag lyssna på Jimmie.
Men först blir det kaffe under taket på min sköna uteplats.
Nu ska jag hämta in BLT och Svenska Dagbladet, som jag har som papperstidning på helgerna och digitalt på vardagarna. Det får bli en dag i vila idag. Trevlig fortsättning på helgen!
Sedan ska kuverten företagsstämplas på tryckeriet, och etiketterna, som jag har fått från kassören, ska klistras på. Vissa kuvert skulle ha infoblad och de nya stadgarna, men de som har e-post får dessa per mejl den här gången. Vi ska spara. Träd också, säger miljöpartisten i styrelsen! Därefter hämtade jag Groblad, stoppade ca 90 stycken, inklusive prenumeranternas, i kuvert och körde ner till affären med en jättestor kasse fylld för att postas.
Jag gillar att se mig själv i tryck! Det är, som vanligt, ett fint nummer. Vår redaktör är oerhört duktig, och vi har jättefina omslag i färg numera.
Till slut blev det äntligen tid för lunch på uteplatsen.
På kvällen lyssnade jag på EBT, som ju är en lysande och karismatisk talare. En släkting till mig ringde, helt lyrisk, efter Forum på förmiddagen och sade att nu hade vi i KD fått hans röst.
Jag fick lite bekymmer igår när jag fick en avisering med posten, som jag inte kände igen. Med tanke på att någon hade använt mitt kortnummer för en tid sedan blev jag lite fundersam, men det visade sig vara valmaterial, som jag hade beställt. Snart börjar valarbetet på allvar.
Idag ska jag se fotbollen- den här gången på svensk kanal- och senare ska jag lyssna på Jimmie.
Men först blir det kaffe under taket på min sköna uteplats.
Nu ska jag hämta in BLT och Svenska Dagbladet, som jag har som papperstidning på helgerna och digitalt på vardagarna. Det får bli en dag i vila idag. Trevlig fortsättning på helgen!
torsdag 5 juli 2018
Inte lida i tysthet
En sak lärde Me too-rörelsen mig, och det är att vi kvinnor faktiskt inte ska tiga.
Vi, speciellt vi som är äldre, har många generationers kvinnosyn hos män att fightas mot. I många mäns ögon är och förblir kvinnor en andra klassens varelser, som man kan håna och kränka när man vill visa på detta.
Givetvis ljuger jag inte! Om jag hade mått bra i relationen, hade jag väl inte velat ha slut på den! Och inte heller känt mig så trött och sliten som jag gör.
Nu har våldet mot äldre kvinnor börjat lyftas fram, men det är nog inte så ofta handgripligheter, utan just verbala nedvärderingar och psykningar.
Man ska naturligtvis gå mycket tidigare!
Att vänta i åtta år, även om det har varit en hel del pauser, är ju absurt. Men till slut såg jag ingen som helst möjlighet till förändring. Det handlade ju inte bara om mig själv, utan om det jag står för, och den jag är. Och jag är en person med tre akademiska examina, inklusive lärarhögskolan, plus journalistkurs på Poppius och en massa annan utbildning, däribland till reseledare och guide.
Detta kan jag ju inte ändra på. Men borde inte detta vara till min fördel i stället för något som ska kastas mig i ansiktet i tid och otid, som idag på exets blogg? Läs tramset nedan!
Men hon har ju gått på journaistskola och lärt sig precis hur mycket man kan ljuga om andra utan att döma för förtal. Inget namn n'ämns, men alla som känner till vår relation, vet ju vem som åsyftas.
Vi, speciellt vi som är äldre, har många generationers kvinnosyn hos män att fightas mot. I många mäns ögon är och förblir kvinnor en andra klassens varelser, som man kan håna och kränka när man vill visa på detta.
Givetvis ljuger jag inte! Om jag hade mått bra i relationen, hade jag väl inte velat ha slut på den! Och inte heller känt mig så trött och sliten som jag gör.
Nu har våldet mot äldre kvinnor börjat lyftas fram, men det är nog inte så ofta handgripligheter, utan just verbala nedvärderingar och psykningar.
Man ska naturligtvis gå mycket tidigare!
Att vänta i åtta år, även om det har varit en hel del pauser, är ju absurt. Men till slut såg jag ingen som helst möjlighet till förändring. Det handlade ju inte bara om mig själv, utan om det jag står för, och den jag är. Och jag är en person med tre akademiska examina, inklusive lärarhögskolan, plus journalistkurs på Poppius och en massa annan utbildning, däribland till reseledare och guide.
Detta kan jag ju inte ändra på. Men borde inte detta vara till min fördel i stället för något som ska kastas mig i ansiktet i tid och otid, som idag på exets blogg? Läs tramset nedan!
Men hon har ju gått på journaistskola och lärt sig precis hur mycket man kan ljuga om andra utan att döma för förtal. Inget namn n'ämns, men alla som känner till vår relation, vet ju vem som åsyftas.
Trivs de så kommer de
Som lärare på högstadiet fick man ofta höra klagomål på elever som inte kom till skolan eller till lektionerna.
Jag brukade då hävda att om eleverna trivdes och tyckte att det var bra, då kom de också! Är inte detta självklart? Det finns skäl till varför elever inte går i skolan. Sedan är det kanske andra elever och inte skolan som har skulden, men detta är en annan sak.
Samma sak är det i relationer mellan oss människor. Den planerade midsommaren här blev inställd efter det att jag hade skällt ut exet för saker han hade skrivit på sin blogg, skrev han, och det ser ut som om han därefter inte ville komma. Nu var det inte riktigt så, utan han fick helt enkelt inte komma hit.
Det är nämligen samma sak här. Om man trivs med någon, så vill man träffa den personen. Om man inte trivs i relationen, så vill man inte det! Så enkelt är det faktiskt! Vi måste alla lära oss när enough is enough!
Jag brukade då hävda att om eleverna trivdes och tyckte att det var bra, då kom de också! Är inte detta självklart? Det finns skäl till varför elever inte går i skolan. Sedan är det kanske andra elever och inte skolan som har skulden, men detta är en annan sak.
Samma sak är det i relationer mellan oss människor. Den planerade midsommaren här blev inställd efter det att jag hade skällt ut exet för saker han hade skrivit på sin blogg, skrev han, och det ser ut som om han därefter inte ville komma. Nu var det inte riktigt så, utan han fick helt enkelt inte komma hit.
Det är nämligen samma sak här. Om man trivs med någon, så vill man träffa den personen. Om man inte trivs i relationen, så vill man inte det! Så enkelt är det faktiskt! Vi måste alla lära oss när enough is enough!
Sommarens sysselsättning
Idag väntar jag på att vår tidskrift Groblad ska bli färdig för utskick. Den är just nu på tryckeriet.
I övrigt håller jag på att sammanställa tidigare publicerade dikter och texter till ett häfte. Trodde inte att jag skulle orka, men fick lite ny kraft.
I övrigt håller jag på att sammanställa tidigare publicerade dikter och texter till ett häfte. Trodde inte att jag skulle orka, men fick lite ny kraft.
onsdag 4 juli 2018
Ett negativt och hatfyllt tal av Annie Lööf.
Kollektiva, hysteriska reaktioner skrämmer mig. Detta gäller när man går emot någon, men också när man, exempelvis, intensivt sörjer kollektivt. Människor som man inte ens har känt. Visst, det är hemskt när människor blir mördade vare sig det är ministrar eller i terrordåd eller i andra mord, men människors gråt och reaktioner inför helt okända människor är ju ändå ett märkligt fenomen. Begråter man händelsen eller de okända?
Jag minns några ord från en av prinsessans Dianas söner, när hon skulle begravas, att han tyckte att det var så konstigt med alla dessa sörjande människor som inte alls hade känt hans mor.
Vi ska inte prata om hysterin vid fotbollsmatcher! Galna människor, som kanske har rest jättelångt på dyra resor och som målar sig i ansiktet med svenska färger och flaggor och hojtar som vansinniga för att någon har sparkat in en boll i ett nät! Ack ja!
Allt det här skrämmer mig!
Det skrämmer mig när en partiledare talar om kärlek och allas lika värde och rätt till sina åsikter och samtidigt är så full av hat, inte bara mot rent nazistiska partier, utan mot ett av riksdagens största partier. Förstår hon inte sin egen motsägelsefullhet? Hon är ju som en personifiering av hat, rädsla och intolerans själv.
Vi känner ju intoleransen hos den vänster som talar om alla människors lika värde! Nu gäller detta Centern också.
Ja, de här reaktionerna, det kollektiva hatet och inte minst de kollektiva applåderna och hurraropen ger mig nästan ångest. Jag har skrivit detta förr, och det gäller fortfarande. För den som applåderas idag kan man lika intensivt spotta på i morgon. Och då gör också ALLA det.
Hur är egentligen vår mänskliga natur?
Jag minns några ord från en av prinsessans Dianas söner, när hon skulle begravas, att han tyckte att det var så konstigt med alla dessa sörjande människor som inte alls hade känt hans mor.
Vi ska inte prata om hysterin vid fotbollsmatcher! Galna människor, som kanske har rest jättelångt på dyra resor och som målar sig i ansiktet med svenska färger och flaggor och hojtar som vansinniga för att någon har sparkat in en boll i ett nät! Ack ja!
Allt det här skrämmer mig!
Det skrämmer mig när en partiledare talar om kärlek och allas lika värde och rätt till sina åsikter och samtidigt är så full av hat, inte bara mot rent nazistiska partier, utan mot ett av riksdagens största partier. Förstår hon inte sin egen motsägelsefullhet? Hon är ju som en personifiering av hat, rädsla och intolerans själv.
Vi känner ju intoleransen hos den vänster som talar om alla människors lika värde! Nu gäller detta Centern också.
Ja, de här reaktionerna, det kollektiva hatet och inte minst de kollektiva applåderna och hurraropen ger mig nästan ångest. Jag har skrivit detta förr, och det gäller fortfarande. För den som applåderas idag kan man lika intensivt spotta på i morgon. Och då gör också ALLA det.
Hur är egentligen vår mänskliga natur?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)