onsdag 20 juni 2018

Den kalla världen dödar oss.

Just nu känner jag ett enormt behov av att se välvilja och kärleksfulla människor. Kylan och hatet dödar oss mentalt, och detta sprider sig.Min kropp nästan slutar fungera.

Jag börjar dagen med min ensamma frukost, då jag lyssnar på världens alla våldshandlingar på radion. Så går jag till datorn, där inkorgen den sista tiden nästan garanterat har innehållit minst ett mejl med trakasserier om hur dålig och elak jag är.
Detta räcker för att jag totalt ska tappa energin. Ibland för resten av dagen.
Jag ber till Gud att sända goda och snälla människor i min väg!

Så svårt det är att vara en gammal kvinna! Man är utlämnad på ett sätt som jag aldrig hade kunnat föreställa mig som ung.

Jag försöker hämta kraft i min trädgård och i musiken. Köpte för en tid sedan en sådan där skivspelare som man också kan spela 78 varvs, 33 varvs och 45 varvs skivor på. Gamla välkända toner ger gamla ibland förlösande, minnen.
Jo, så skriver jag. Alltid. 

Nu ska jag välja en ny bok att läsa. Den senaste var Linn Ullmans bok "De oroliga" om hennes föräldrar. En  välskriven bok, som är mycket väl värd att läsa.

Jag simmar över djupt vatten, känner hur jag emellanåt dras ner i djupet, men försöker komma upp till ytan för att få luft och syre.


Inga kommentarer: