onsdag 19 juli 2017

Vad är det med mig?

Visst, jag gillar att gå för mig själv med katten Bellman, läsa lite, lyssna lite på musik, spela lite piano, sitta i min trädgård och ta det lugnt i min egen takt.
Men i år är detta inte självvalt. Och jag undrar när detta tillstånd egentligen började- och om det blir permanent. Vissa hålltider har jag. Vid min födelsedag hade jag inte denna värk i benen som jag har nu. Då hade jag inga problem att stå och fixa saker i köket stående. Detta var i slutet av februari. Så när började det?
Låst läge. Så skulle jag vilja säga om det hela. Jag orkar inte.
Försöker ta lite i taget i trädgården, där häcken behöver klippas, och gräset på sina håll är halvmeterhögt och ska klippas med trimmer.
Kämpar med ett blodsocker- utan medicin- som vissa dagar ligger på gränsen till för högt. Ett tråkigt liv för en som gillar kakor och choklad!
Vad är det som händer eller har hänt?
Allt går i ultrarapid, och planerar jag tre saker en dag kommer jag sällan igenom mer än en sak.
Katten Bellman har nu svårt att hoppa upp i fåtöljerna. Och det är länge sedan han kunde hoppa upp på köksskåpet över den stora frysen. Jag väntar på att han ska sluta andas.
Hoppas han går före mig!  Och före den gamla bilen!
Fast vad gör jag om jag en morgon hittar en död katt i stolen?
Usch, hemska tanke!
Utbrändhet? Ja, kanske...
Livet har gått in i låst läge...
Och på facebook ser man tjusiga bilder från alla som är ute och reser... Här sitter jag! 







Inga kommentarer: