Föreställningen om att man är "född i fel kropp" verkar sprida sig, inte minst bland barn.
Jag erkänner att jag överhuvudtaget inte begriper vad det handlar om. Hur vet man hur en flicka/kvinna känner sig när man aldrig har varit en? Hur kan man alltså påstå att "man känner sig som en flicka" om man är pojke? Eller "att man känner sig som en pojke i en flickkropp"?Och hur kan man förutsätta att alla män och kvinnor känner sig på ett visst sätt i sin könsupplevelse?
Är det genetiskt bevisat eller har det något med hormoner att göra eller är det psykologiskt betingat?
Är det verkligt? Är det projiceringar av föräldrarnas önskningar om ett barn av annat kön? Är det tvångsföreställningar?
När jag var barn/ung hörde man aldrig talas om sådant.
Jag skulle väldigt gärna vilja höra psykologer/psykiatriker tala om detta till synes moderna fenomen.
Vad är det?
Det som betraktas som manliga och kvinnliga egenskaper skiftar ju över tid och i olika kulturer. Om man tittar på detta blir det nog svårt att hitta något allmängiltigt, icke-tidsbundet i rollerna.
Att män attraheras av män och kvinnor av kvinnor har jag ingen svårighet att begripa, men de är ju män och kvinnor för det!
Olika kön finns, både bland människor och djur. Att utplåna dessa eller låtsas som om de inte existerar är nog helt meningslöst oavsett hur trenden i tiden är! Naturen ändrar man inte så lätt!
2 kommentarer:
Vet inte om du reagerar på mitt skämt om min far. Han hade simultankapacitet. Och jag skojade om honom och om född i fel kropp. Det var han naturligtvis inte.
Det dyker ju hela tiden upp historier om barn som säger sig vara födda i "fel kropp"och till slut går alla runt dem med på detta och låter dem "vara rätt". Igår såg jag ett inlägg om en mamma som hade skrivit en bok om sin dotter som egentligen sade sig vara en son. Och så har vi ju hört f.d. Ronnarektorn.
Jo, jag förstod att vad gäller din far handlade det om simultankapaciteten.:-)
Skicka en kommentar