Drömmen började med att jag såg den där höga muren. Nedanför var det tyst, men så såg jag en hög av tuppar och hönor som låg huller om buller ovanpå varandra som om de tog skydd.
Så reste sig en höna.
- Vad SKA jag göra nu? Mina katter vill inte debattera jämställdhet med mig!
Två tockar reste sig sedan. De tittade på varandra, men vände ryggen emot och började gå från varandra. Så vände de på huvudena och glodde ilsket mot varandra.
-Min älskade folkkyrka! började den ena.
-Hur hamnade du på listorna till den? frågade den andra.
Och så gick de emot varandra som om de skulle börja slåss.
Nu höjde en höna upp ett gällt kacklande.
- Jag klarar det inte, sade hon, jag klarar inte detta!
Var ska jag klaga nu? Oh, Herre förbarma dig!
Så kom ett skrivet brev hoppande över muren och genast rusade alla fram till det och slet i det för att läsa det.
- Det är något som har hänt, började en tocke. Något har hänt!
Varför får vi inte skriva till honom och till varandra?
- Konspiration på högsta nivå! Konspiration! Konspiration!
Och nu började alla kackla och gala "Konspiration" så det ljöd långt, långt bort.
Då vaknade jag, och jag var fylld av ångest inför detta otroliga tilltag att stänga säkerhetsventilen för dessa tockar och hönor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar