Igår eftermiddag var det verkligen en våldsam tockedröm. Ja, den var så våldsam att jag vaknade med ett ryck.
Vad hade hänt?
Jag drömde att jag gick på en landsväg och plötsligt såg jag ett förfärligt tumult. Det var tockar och hönor som sprang runt, runt och var helt upproriska. Så ställde de sig framför en mur och gol och kacklade.
- Är du från vettet, stortocke? Så kan du ju bara inte göra?
Vart ska vi nu vända oss? Vem ska vi nu ösa ur oss inför?
Skandal, skandal!
Och tillsammans skanderade de detta "Skandal" gång på gång ,på gång, och sedan slängde de sig ner och sprattlade med benen och vred sig.
Men muren förblev stängd.
- Jag ska sova här i fem veckor, sade en.
- Jag också, sade en annan.
- Fem veckor innan vi får tala och kackla ihop!
-Men vi kan ju stå här och vänta TILLSAMMANS!
- O ja, det gör vi, det gör vi, gol alla tockarna och kacklade alla hönorna.
Och där stod de, tätt ihop, nedanför muren som skilde dem från stortocken, som dock skickade ut meddelanden som han kastade över muren till dem.
Sedan vaknade jag!
Men jag förmodar att de står där i sin ångest än. Tills muren faller!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar