Glad midsommar!

Önskar er alla en Glad midsommar!

Och alla är de där...

och samma diskussioner för de. Två hackar ständigt på varandra, andra hänger med. Med åsnors envishet återkommer de till samma ämne gång på gång. Jo, detta är två äldre män! Måste de inte ha ganska tråkiga liv, som kan hitta någon stimulans i detta harvande? Eller glömmer de vad de har skrivit dagen före?

Någon diskuterar manligt- kvinnligt. Gång på gång.Några försöker med teologiska frågor.
Innehavaren hittar någon eller något som det är fel på- som vanligt.
Och bloggen har massor av besökare!!! 
Stimulerande läsning?

Bristande kompetens märks

Naturligtvis är det stor skillnad på personer som kan sitt område och det de ska syssla med och andra som liksom bara har hamnat i den position de har.
Nyligen kunde vi se en person i nyckelposition i Karlskrona som i lokaltv.n ihärdigt påstod att han inte hade haft en aning om de regler som gällde exempelvis när det gällde uppvaktning och representation. 
Det var säkert sant! Jag betvivlar inte en sekund att anställda i det här länet ibland inte har tillräckligt på fötter för det de gör. Så pass många beslutande styrelser har jag suttit i så jag vet hur det kan gå till! Brödraskapet, svågerpolitik och kompisanda. Detta har många gånger gått före kompetens hos andra, okända sökanden.
Så blir det som det blir när folk inte vet hur de borde göra eller inte kan de gängse reglerna!

Vad får man klistra på andra för etiketter?

Det har blivit vanligt att man slänger sig med begrepp hur som helst. Det har också blivit alltmer vanligt att man utan att blinka sätter etiketter av allehanda slag; rasister, nazister, homofober, transfober etcetera utan att ha mera på fötter än något enstaka uttalande av något slag från någon.
Till och med i riksdagen drar sig stasministern inte för att sätta hemska ord på andra partiers medlemmar.
Detta är faktiskt mycket, mycket  illa alltihop! Och allvarligt!

Kritiken

Den kritik jag har anfört i mina senaste blogginlägg gäller BLT att jag inte har fått ge ett genmäle till Rebecca Ågren. Det gäller ingen annan här.

Det är ju inte klokt!

I årtionden har jag debatterat för homosexuellas rättigheter. Jag lämnade Kristdemokrater för en levande kyrka, där jag också hade suttit i styrelsen i Lunds stift och varit med på deras listor för att en präst i pressen meddelade att han inte ville viga ett lesbiskt par. Detta debatterade jag också.
Jag var en av dem som mest kritiserade Åke Green och hans vedervärdiga predikan.
På vissa kyrkliga bloggar är man väl medveten om min inställning.

Hur skulle jag då kunna acceptera att indirekt anklagas för homofobi för att jag anser att Pride förstärker fördomar i stället för tvärtom, och sedan inte få en chans att bemöta detta?

Det där gapiga Pridefolket är ju totalt osakliga!

Pressens etiska regler

Var generös med bemötanden

5. Felaktig sakuppgift skall rättas, när det är påkallat. Den som gör anspråk på att bemöta ett påstående skall, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle. Rättelse och genmäle skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål och på så sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna. Observera att ett genmäle inte alltid kräver en redaktionell kommentar.

Hör båda sidor

13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.

Så här står det bland annat i de etiska reglerna för pressen bl. a.

Detta borde även lokaltidningarna rätta sig efter, kan man tycka!

God publicistisk stil

Ibland - ja, inte så sällan här i Blekinge faktiskt- undrar jag vad det är för personer som finns anställda på olika håll. Alla kan väl inte vara syskon, kusiner, bryllingar eller kompisar enbart. En del måste väl ha någon kompetens för det de gör.

En journalist- om de nu är journalister, det kan man alltså inte vara säker på- borde känna till och rätta sig efter god publicistisk sed vilket bland annat innebär att en person som har blivit anklagad för något får ett genmäle.

Detta betyder alltså om någon orättfärdigt har fått en stämpel av att vara rasist, homofob, nazist till exempel, så ska den här personen ha rätt att yttra sig.

Det struntar man i på BLT.

Men det är kanske också någon som är kompis eller släkt enbart, utan formella kvalifikationer, som har blivit anställd på en post som hen egentligen inte har tillräckligt på fötter för att klara av!

I BLT icke-publicerat svar till Rebecca Ågren

Svar till Rebecca Ågren

Det är möjligt att den Dagens ros som jag fick och som inte borde ha blivit publicerad  i BLT ter sig HBTQ-ovänlig. Men JAG är det inte! Jag har i årtionden debatterat för homosexuellas rättigheter, troligen långt innan de flesta av er ens var födda.  Detta vet de som har följt mina debatter tillbaka i tiden.

Den insändare som fick Dagens ros här var aldrig insänd till BLT eftersom den skrevs i anslutning till en tidigare insändare i Sydöstran, och det fanns ingen anledning att skicka in den här. Alltså hade inte BLT stoppat den.

Som jag många gånger har påpekat så är kritik mot Pride självklart inte alls samma sak som att man inte tror på människors lika värde. Att man inte vill springa runt med flaggor och demonstrera för något som man själv inte ser som anmärkningsvärt  gör inte att man plötsligt  blir homofob för detta.

Att man sedan kanske tycker att Queer, swingerkultur och polyamori är frågor i en annan dignitet än homosexuell kärlek är nog för de flesta människor inte alls konstigt.

Men vad kräver du? Censur för andras åsikter än dina egna? Så fungerar inte en fri press!

L.B.(namnet utskrivet till BLT)

Detta var mitt svar till denna Rebecca Ågren, som först hade opponerat sig mot att jag fick en Dagens Ros för min kritik mot Pride och anklagade denna ros för att vara homfobisk, och sedan på nytt menar att de tar in homofobiskt material.
Detta svar nekar BLT att ta in! 

De gamla tockarna och några nya

Det var länge sedan jag drömde om de gamla tockarna. Detta kan bero på att de drömmarna ofta kom på eftermiddagen om jag slumrade till, och detta gör jag inte så ofta längre.
Men nu på morgonen var de där igen.
Det var de gamla vanliga, några med svart huva, några nya utan svart huva och så stortocken himself i eget majestät, ständigt omgiven av doakören.
Nu for de alla runt och gol "Sex, sex, sex" eller "Härlig synd, synd, synd" eller "Knulla, knulla, knulla, vem du vill ohooj!"
Och precis när en upptänd tocke skulle hoppa på en stackars, oskyldig höna som kom struttande med en vit flagga, vaknade jag.

Då tänkte jag att det är så klart så jag ser de där mångordiga, sexfixerade debattörerna där, på den där bloggen; som upptända och ständigt längtande efter något kittlande och förbjudet, för varför skulle annars intresset för sex i alla dess former vara så enormt att man orkar köra samma debatter gång, på gång, på gång, år ut och år in. Alla kan ju inte vara senila! Eller hur?
Hur orkar de? Finns det inte intressantare och viktigare ämnen  i Bibeln att skriva om?

Kriminell verksamhet

Någon som påstår att de kommer från Windows ringde mig för en stund sedan och påstod att min dator användes för kriminell verksamhet. Den skulle alltså vara kapad. Intressant, för jag ger aldrig ut några lösenord till alla de mejl som kommer!

Är Busch-Thor en ny Juholt?

Hoppsan, tänkte jag, när jag läste Ebba Busch Thors svar i Världen idag angående hennes avsikt att delta i årets Pridetåg.
Detta var inte förankrat i riksdagsgruppen och inte heller i partistyrelsen. Oj, då!
Måste man inte förankra ett så kontroversiellt beslut? Kan man som partiledare spela en solostämma?
Det  verkar nästan ha kommit in en Juholt hos Kristdemokraterna.

Jag har i många år debatterat för homosexuellas rättigheter, och det har hänt mycket på den fronten de senaste tjugo åren.

Men RFSL och de grupper som driver Pride driver mycket mera långtgående frågor, frågor som ligger mycket fjärran från en värdekonservativ familjepolitik.
Vet Ebba B.Th. vad hon demonstrerar för?
I så fall borde hon kanske byta parti, tycker jag. I vart fall borde hon inte vara partiledare.

Gränslös sexualitet har absolut inte ett endaste dugg med människors lika värde att göra!

Kul med Ebba Busch Thor...

....i årets Pridetåg! Kan ni se den prydliga kvinnan ibland svängande, stora tuttar och vippande, nakna stjärtar?
För visst är paraden vulgär på många sätt!
Nog finns det andra sätt att jobba för homosexuellas rättigheter och allas lika värde än att ta del i en festival med vulgära och gränsöverskridande sexuella inslag som swingerkultur och polyamori. Eller ska hon kanske ha en skylt där hon deklarerar vad hon INTE stämmer in i?
Ska kanske moderna familjer börja praktisera swingerliv? Då blir det kanske inte några skilsmässor på grund av leda i vart fall!
Eller leva i polyamorösa förhållanden? Snart har vi nog muslimska månggiften enligt svensk lag också, om vissa grupper får fortsätta att plöja fram ohejdade.
Räcker det inte att Svenska kyrkan är duperad?
Vart tror ni de värdekonservativa väljarna går nu?
Det skulle vara intressant att veta när Aftonbladets senaste opinionsundersökning gjordes, före eller efter denna sensationella annonsering?
Jag undrar om inte Ebba Busch Thor är alldeles för ung, för oerfaren av livet och för lättduperad för att vara partiledare. Vi får väl se hur länge det håller efter alla konstiga utspel om hårdare straff, en hårdare asylpolitik och Jasplan som ska skickas ut. Och så nu detta... Undrar vad gamla kristdemokrater säger... Känner de igen sitt parti? 

Vårt fria ord är i stor fara

Nog måste man fundera lite över trovärdigheten hos vissa lokaltidningar när man samtidigt som man har helsida på helsida om åsiktsfriheten och det fria ordet, håller på att censurera bort åsikter, som man inte gillar, på insändarsidan, just av den anledningen.
Att det är så förnekade ansvarig utgivare i en mejldiskussion med mig, men bara ett par dagar efter fick vi veta att en insändare hade blivit refuserad för att åsikterna inte passade. Sedan publicerades den - långt efteråt!

Den här tendensen är naturligtvis mycket skrämmande med tanke på hur detta hindrar ett fritt åsiktsutbyte. Detta fria tankeutbyte försöker också PK-maffian på alla sätt stoppa. De verkar vilja ha censur på insändarsidorna och ha sig själva som de som får censurera, och de kritiserar redaktörerna hårt om innehållet inte passar dem.

Allas lika värde- men inte för Jimmie Åkesson

Hur länge får PK-maffian fortsätta? Finns det inga gränser för åsiktsförtrycket, som växer sig allt starkare och starkare?
I dessa dagar, när alltfler partier börjar låta som sverigedemokraterna i sina argumenteringar- åtminstone vad gäller flyktingfrågan- borde det vara svårt med en särbehandling av SD-folket. Men inte. Den fortsätter. Det är inte bara Nobelfesten som de är utestängda från- där väl alla andra deltagare är åsiktstestade?- nu visar det sig att de inte heller får vara med på Pride! Otroligt! Och den hävdar man handlar om "alla människors lika värde"!!!
Jimmie Åkesson lär ha sagt att de hittills inte har velat delta i tåget (men de har också hittills varit utestängda) på grund av vulgariteten med obscena inslag, nakenhet och allmän sexualisering. Detta lär nog fortsätta, så min rekommendation till Åkesson är att fortsätta att ta avstånd. Så gör många homosexuella också! De vill inte förknippas med den sortens vulgariteter. Säkert får SD en del väljare på grund av ett sådant ställningstagande!
Själv menar jag att Pride motverkar ett normaliseringstänkande och inte alls stärker detta!

Visst är det gulligt att ordförande i Stockholm Pride utestänger SD!
Nog är detta ett yttersta bevis på hur ihåligt det där med alla människors lika värde är! Precis vad man kan befara!

Det ska bli roligt att se lilla, prydliga Ebba Busch Thor traska runt bland vippande, nakna bröst och svängande herrstjärtar! Hon borde kanske titta sig bakåt och se hur många av kärnväljarna i KD  hon sedan har med sig! Men själv sitter hon ju inte ens nu i riksdagen!

Låt kampen för allas lika rättigheter ta en annan form än dessa ovärdiga, provokativa  Pridefestivaler!!!

Jag hör till de svartklädda

Det händer när jag ser bilder av kulturfolk, klädda i svart, att jag tänker att det där är ju löjligt. Vad är det man vill visa genom detta?
Men så kommer jag på att jag ju också hör till dem, för 90% av min garderob består av svarta kläder. Till en del är det naturligt eftersom jag är logesyster, även om jag inte har varit på mötena på ganska länge. Jag blir så trött just vid den tiden då jag ska ge mig iväg, och jag känner mig stressad av att hålla tiden, och alltid händer något i sista minuten som att de svarta strumporna går sönder eller något liknande.
Fast detta förklarar inte allt. Jag tycker att svart är vilsamt. Det känns tryggt på något sätt. 

Att inte hitta

De drömmar jag minns består nästan alltid av två saker; jag hittar inte min väska och jag hinner inte med tåget eller något liknande.

Detta är nog logiskt. Jag letar ofta efter saker, som nu efter min halskrage, som jag inte har hittat på flera dagar. Sådan har jag alltid varit, intygar exmaken, så det är ju en tröst att det inte beror på senilitet.
Dessutom har jag faktiskt blivit bestulen på en portfölj på en T-banestation i Stockholm när jag arbetade där. Polisen ringde dagen efter och jag fick tillbaka den. Tjuven hade slängt den i Mörbyskogen och inget var stulet, för det fanns inget av stöldvärde i den, mest en massa papper för rektorsjobbet, som jag hade då.
Dock var det ytterst förvirrande när jag upptäckte att den var försvunnen. Jag satt på en bänk och åt något (minns inte vad) i väntan på ett tåg som jag skulle byta till.Väskan stod bakom mig. Kanske har den händelsen satt djupare spår än jag förstår.

Men vad är det jag missar som jag inte hinner med? Visst är jag tidsoptimist, men jag brukar komma på minuten och sällan för sent, såvida det inte är i sammanhang där tiden har mindre betydelse.

Det är faktiskt inte så lätt att veta vilka beslut som är rätt och vilka som är fel i ens liv och hur man ska fortsätta framåt.

Efter den långvariga influensa som jag drabbades av i våras har jag haft ont i benen och svårt att gå. Och plötsligt känner jag mig som om jag var 100 år gammal och livet definitivt var vid slutänden.
Eller är det psykologiskt att jag har svårt att röra mig framåt? 

Tänk vad man glömmer!

Visst är det sant att vi ser vår omgivning selektivt. Själv vet jag mycket väl vad jag INTE ser. Hur människor är klädda på en fest till exempel. Jag får verkligen anstränga mig att titta efter för att notera detta.
Kusligt kan det vara när vårt minne har suddat ut vissa saker i det förflutna.
När jag letade efter min uppsats i konsthistoria, hittade jag kopior på mejl, som jag hade skickat till den nu sedan många år avlidne biskopen Jan Arvid Hellström. Jag beklagade mig där över hur jag behandlades av vice ordförande på skolan, hur jag inte fick åka iväg på konferenser som jag borde vara på i samband med rektorsfortbildningen som vi gjorde, och hur han mästrade oss på skolan och skulle attestera varje faktura oberoende på beloppet.
Ja, det blev ändring på detta, och det blev klart med min delegation och vilka belopp denna handlade om senare.
Inte heller var det senare några problem med att åka iväg, för ofta for vice ordföranden också med. Vi hade så småningom en bra kontakt, trodde jag, tills jag stod inför att lämna skolan. 
Och vi, han och hans fru och jag, hade efter Oskarshamnstiden kontakt i alla år, tills han avled för något år sedan. 

Jo, mitt tillträde till rektorstjänsten på denna skola var nog kontroversiellt.
Vidare hittade jag tidningsurklipp om de bråk och den turbulens som fanns EFTER min tid på skolan, ja, så sent som 2008! 

Ränderna gick aldrig ur. Hur det är idag, när de värsta bråkstakarna inte längre finns där, vet jag däremot inte.
För mig består den tiden av blandade minnen, både bra och dåliga, men mest av en känsla av ett konstigt och märkligt folk! 

Mina gamla statyer och annat

Just när jag funderade på om jag skulle börja röja i mitt 30 m2 stora förråd för att hitta min gamla 3-betygsuppsats(nuvarande 90 poäng) i konsthistoria med konstteori från Lunds universitet med professor Oscar Reutersvärd som examinator, bestämde jag mig för att göra så som jag brukar rekommendera andra, nämligen att leta igen på det första ställe jag letade, vilket i detta fall betydde i en hög hurts. Jag trodde att den låg i någon av de tre översta lådorna, och dem hade jag gått igenom. Nu tog jag de nedersta, och där, allra längst ner, under min uppsats om Martin Birck och den olycklige Werther och en jämförelse mellan deras hemlösheter, låg uppsatsen.

Den var på 23 sidor med många hänvisningar till källor och handlade om två statyer, Berzelius i Stockholm och Tegnérstatyn i Lund, båda gjorde av skulptören Carl Gustav Qvarnström. Undertiteln är "Tolkning av personligheten och rollen, förutsättningar och kritik." 
Det var intressant att läsa uppsatsen i all dess akademiska utsmyckning.
Så var det, är det och ska det vara i den akademiska världen.

Det var nog tur att jag inte gick in i den på allvar, som det var tänkt, för jag var inskriven som doktorand i konsthistoria, men började aldrig, för jag jobbade i stället.

Nu har jag alla mina gamla akademiska uppsatser samlade. Den sista från år 2000 " Vi i vår kör"- om identifikation i en gospelkör, gjorde jag när jag läste musikvetenskap vid Växjö universitet 1999/2000 och den byggde på intervjuer med medlemmar i gospelkören i Döderhults kyrka. Den gick ut på att försöka se hur uppfattningen om den egna rollen  och betydelsen påverkade framgången.
Uppsatsen borde ha varit intressant för församlingens ledning där, men den förbigicks endast med tystnad.
Det finns olika sätt att osynliggöra människor och att försöka ge dem känslan av betydelselöshet.
Man får sätta sig över sådant och tänka att det egentligen bara faller tillbaka på dem själva!

Får folk inte gå på nattklubb?

Måste erkänna att jag inte hänger med nu!
I Växjö stift får en förtroendevald lämna sina uppdrag för att han tror på man/kvinna relationen som enda grund för ett äktenskap.
Han tyckte inte att Svenska kyrkan skulle delta i Pride, som ju faktiskt är en demonstration för gränslös sex, långt ifrån bara för homosexuella par,knappast inte ens för dem längre, för man har gått mycket längre.

SF:s vd får i sin tur lämna sitt jobb på grund av anklagelser om att han varit sexistisk och varit på nattklubb med lättklädda damer.
Får man inte gå på nattklubb längre? Inte ens för privata pengar, som han påstod att de hade betalat med?.

Men hallå, var hamnar vi nu? Vet ni hur många som går på nattklubb med lättklädda damer och på stripklubbar? När blev detta förbjudet? Jag såg då alla sorter under min reseledartid.

Insändarsvar

Nu finns ett insändarsvar från mig på www.sydostran.se 
Se Insändare
"Häxbränningar pågår för fullt"

Gör inte MP bort sig nu?

Trenden att sparka ut folk verkar växa lavinartat.
Jag undrar alltid, när jag ser att någon har fått gå, om inte också värdefull kompetens försvann samtidigt. För nog måste det vara så. Är människor verkligen utbytbara på det sättet? Finns det inga krav alls på dem som innehar de höga förtroendeuppdragen inom politiken?
Nog måste man tycka att Miljöpartiet verkar göra bort sig nu. Igen. Man får ju en känsla av att de avpolletterar dem som är mest miljöpartistiska! Får man inte det?

Fria åsikter, ja, men blir de publicerade?

Idag har jag haft en mejldiskussion med ansvarig utgivare på BLT angående en insändare som de inte verkar publicera. Jag misstänker att åsikterna inte är PK, medan hon säger att insändare stoppas på grund av platsbrist. Men visst är det konstigt hur den platsbristen drabbar!
Det har hänt att människor har berättat för mig att de inte får in insändare med ett innehåll av liknande art. 
Då är det riktigt illa, tycker jag!
I så fall ska man inte ha stora uppslag om åsiktsfrihet. Den politiska inriktningen på en tidning ska synas på ledarsidan, så klart, men den ska banne mig inte synas på insändarsidorna!

Fast det är nog dags att avsluta prenumerationen på den lokaltidningen. Så slipper jag också reta mig på de reportrar som inte verkar kunna mycket grundläggande grammatik.
För som jag brukar säga: "Det är faktiskt skillnad på "Han går ut med sin fru" och "Han går ut med hans fru"! " Tro det eller ej!

Folk är insyltade i varandra

Kanske är det alltid så på småorter eller i småstäder att människor är insyltade i varandra. I Blekinge är det i vart fall markant att människor ofta känner varandra från barnsben eller är släkt eller kompisar och ger varandra olika fördelar.

Idag har ett demokratipris delats ut i Karlskrona till Karlskrona Pride. Detta delas ut av kommunfullmäktige och de två som tog emot det sitter båda där!!! 

Pride får demokratipris!?

Nog måste man fundera lite över hur man tänker i det mångkulturella Karlskrona, där busschaufförer har nekat att köra med Prideflaggor på bussarna, när man delar ut ett demokratipris till Pride!

Är det för inkluderandet av muslimerna??

Men nog har de många gånger verkat lite konstiga i den kommunen! 

Det där med skilsmässor...

Idag har jag letat ett par timmar i mina dammiga bokhyllor i mitt bibliotek, som aldrig verkar bli färdigt. Nu är det inte så att det bara finns böcker i biblioteket, ett litet rum som tidigare var mitt sovrum, utan det finns bokhyllor i vardagsrummet, i hallen och i datarummet, överallt, flera tusen böcker! Många olästa!
Men, nu skulle jag ha tag på en gammal bok, som jag läste när jag studerade litteraturhistoria vid Lunds universitet, nämligen "Den unge Werthers lidande" av Goethe. Anledningen var att vi hade pratat om att eventuellt ha den på en sammankomst i skrivarklubben i höst med tema "Tidlösa passioner i klassisk litteratur" eller något liknande.
Nåväl, jag hittade den inte där jag trodde att den skulle vara. Däremot hittade jag den på tyska bland alla de böcker jag fick läsa när jag studerade tyska på högskolan och universitetet. Den var läst, men jag minns inte att jag läste den.

Till slut tänkte jag att det är ju möjligt att jag inte fick med mig den i skilsmässan - för 34 år sedan! Jag har ju inte haft någon anledning att läsa den igen sedan litteraturstudierna, annat än på tyska alltså. Så, jag bestämde mig för det. Det gick inte att fråga den 75-årige exmaken, som troligen satt på motorcykeln eller i segelbåten idag. 
Så, jag beställde en ny på Bokus. Det finns gränser för letande!
Fast det verkar inte finnas gränser för hur länge man kan leta efter något som nog gick förlorat i en skilsmässa1

Det vi inte gjorde

Många har vittnat om att när människor vet sig vara nära döden och ser tillbaka på sina liv, så säger de ofta att det de ångrar är det de INTE gjorde, det de avstod från, det de var för rädda eller för   fega att göra.
Med stigande ålder kan man bli mindre feg, men samtidigt är ju mycket för sent att göra.
Igår kunde vi höra Jessica Andersson i en intervju i TV-programmet Sverige, där hon berättade att hennes far hastigt hade dött, och den planerade träffen som de skulle ha några månader senare, blev inte av.
Hon sade, vilket förvisso är så sant, att vi inte förstår hur tiden rinner från oss. Vi tror att vi har tid, fastän tiden lider mot sitt slut.
Så kände jag med mina föräldrar. Jag tänkte alltid att när de blev gamla skulle vi bo nära varandra och/eller jag skulle ta hand om dem. Men de var ju redan gamla! Förstod jag inte det? Dör man när man är 85 respektive 86 år gammal, då är man faktiskt gammal redan!
Efter pensioneringen har jag upplevt att nu har jag äntligen tid att ägna mig åt sådant jag helst vill göra och behöver inte fundera över min försörjning. Samtidigt börjar de kroppsliga krämporna att bli allt tydligare. Hur mycket tid har jag kvar?

Jag tänker varje sommar att nu blommar syrenerna, men får jag se dem blomma flera år. Nu har syrenerna nästan blommat ut här.
Vi vet aldrig vad livet bjuder. Ibland är detta tur!

Att fånga glädjen och skönheten

Trots att jag själv kan vara gnällig, börjar jag bli urtrött på allt negativt tjatande. Vissa bloggar orkar jag inte ens läsa just nu.
Någonstans finns glädjen, och skönheten finns runt omkring oss nu i den mest prunkande årstiden. 
I min trädgård blommar den självsådda jasminen, och den planterade paradisbusken ser jag  från mitt sovrumsfönster också. Och torrt är det!

Insändare idag

Insändare idag i Sydöstran.

På nätet www.sydostran.se     se Insändare

"Kristdemokraterna breddar sig till döds".

Vad är det för fel på manligt och kvinnligt?

Vart är vi på väg i dessa krav på att sudda ut och blanda ihop manligt och kvinnligt, män och kvinnor? Får man inte längre vara man och kvinna och måste man blandas ihop i alla möjliga och omöjliga sammanhang?

Det finns också en stark motsättning mellan  detta och pratet om vårt mångkulturella land. Vad man försöker med är ju helt klart att pracka på invandrare vårt synsätt och vår kultur, direkt emot lagstiftningen om ett mångkulturellt land, vilken vid det här laget är  gammal.

Jag vill inte ha män liggande i sjukhussängar bredvid min säng om jag hamnar på sjukhus. Jag vill inte ha gemensamma omklädningsrum eller gemensamma toaletter. 
Och hur kan man sätta ensamma kvinnor på asylboenden med flest män?

Det råder en total respektlöshet mot de invandrade kvinnorna i vårt land! Och kanske mot männen också? Ja, det råder en respektlöshet mot alla oss som faktiskt ser en skillnad på män och kvinnor och vill hålla isär oss i vissa sammanhang!

Trött på Karlskrona-skandalerna

Måste man inte fråga sig vad politikerna och chefstjänstemännen sysslar med i Karlskrona? Den ena skandalen och det ena påpekandet efter det andra för de förvaltningar, där det finns tillsynsmyndigheter, kommer upp i ljuset. 

Kanske borde man kolla hur rekryteringen till uppdrag och chefstjänstemän går till? I Blekinge kan man nog ibland misstänka att det är släktskap och kompisskap, och inte kvalifikationer, som gör att någon får en tjänst eller ett uppdrag. Har man hela släkten som röstar på en och gamla klasskamrater och kompisar är det lätt att få en plats här.

Det finns dagar då jag undrar om mitt trevliga boende och närheten till naturen verkligen kan kompensera mentaliteten i det här länet. Och skandalerna! Man blir ju så mentalt trött...