Igår var jag irriterad i en fb- grupp. Kände mig som när jag var kursledare på konferenser, och så blev det dans, och plötsligt blev vi kvinnor allmängods, så att man fick hänga och klänga på oss och dansa tryckare. Jag gillar inte den sortens intimitet med vilt främmande personer.
Nu handlade det ju inte om tryckare utan om män som skrev på min Messenger för att få kontakt. En sak att vilja bli fb-vän, men när man skriver att man vill ha en kvinna för en seriös relation då backar jag. Vaddå? Här kommer män , som visserligen finns i samma grupp som jag, men som jag överhuvudtaget inte sett några inlägg och kommentarer från och lägger fram förslag om en relation. Har vi helt tappat stilen i det här landet?
Det är ju som ungdomar som frågar chans på varandra. Fast de lär nog ändå känna varandra.
Behovet att ha NÅGON är tydligen desperat!
Då kan man ju lika gärna se någon på gatan och fånga upp denna utan att veta något om personen ifråga!
Nej, för det första är jag varken fysiskt eller mentalt färdig för en ny relation, om det ens kommer att bli så, för mina senaste erfarenheter är ju inte så ljusa. Det kommer att ta tid att komma på fötter igen, det är jag övertygad om.
Och, jag känner mig dessutom för gammal,helt enkelt, för att börja på nytt!
Allting har sin tid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar