Ibland undrar jag vad som fungerar i det här landet numera. Det är brist på vårdpersonal. Här i Hoby hotas tandvården av nedläggning, och senast jag var på vårdcentralen var det en hyrläkare. Denna inhyrda personal kostar massor av pengar. Tågen är inte längre att lita på, busschaufförer kör ibland för fort eller är för trötta, så bussarna far av vägen.
Vårdköerna är långa, mediciner tar slut på apoteken.
Landsbygdsskolor läggs ner, för de får inte behöriga lärare.Busstationer dras in, så folk får gå långa sträckor, fastän man ska satsa på kollektivtrafiken, sägs det.
Nu är det tveksamt om Huaweis mobiler har Google till hösten.
Du hotas hit och dit. E-postkonton hackas, och det är knappt man vågar svara på ett mejl, ens om avsändaren ser ut att vara välkänd, vilket ibland bara är falskt. På samma sätt tvekar man att svara på ett nummer som är okänt för en på telefonen.
Fasta telefonnätet monteras ned, utan att det finns täckning på mobilnätet. Tekniken kan skapa ångest när den inte fungerar.
Dagligen sker skjutningar i uppgörelser i kriminella kretsar. Internationella ligor härjar, så man vet inte om man vågar lämna huset.
Pedofiler härjar också, inte minst på nätet.
Människor sägs upp utan prövning ibland, och media fungerar som domstolar.
Ledande politiker verkar mera intresserade av att svassa runt bland världens höjdare och flina än att försöka komma tillrätta med problemen här hemma.
I deras vokabulär finns endast futurum:" Nu ska vi..." men väldigt sällan "Nu har vi..." gjort något eller åtgärdat något. Detta trots att regeringen är inne på sin andra regeringsperiod i följd.
Ett skitland, det är vad vårt land har blivit!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar