Långt från de mina

Det är lite tråkigt att bo långt ifrån barnen och släkten, men så är det ju. Jag missar att vara med på deras födelsedagar, om det inte är något alldeles speciellt som jag kan åka på.
Jag är glad över att jag själv förflyttade mig först till sonen och släkten i Skåne och sedan till Stockholm och firade min egen, senaste födelsedag om än inte just den dagen.
I slutet av maj fyller sonen och två nära väninnor här år. Sonens födelsedag kunde jag inte vara på, men väl på väninnornas. Och bra är det