Gråtfärdig eller arg!

Ja, som rubriken säger så känner jag mig inför denna smartphone, som jag tvingas inneha för att ha Mobilt Bank ID och Swish och som jag egentligen inte är ett dugg intresserad av.
Där kom den, en svart, totalt obegriplig tingest utan beskrivning, och jag visste inte ens hur man öppnade den! Bokstäverna far fram och tillbaka och blir ofta fel, appar försvinner bort någonstans, och ännu vet jag inte hur man sätter den på väckning. Gång på gång får jag ringa någon supporter antingen på Telia eller också till dem som svarar för det här märket.De är tålmodiga och tröstande sedan jag har förklarat för dem att jag kommer att ställa dumma frågor och är näst intill idiot när det gäller sådant här!
Det är egentligen inte sant, för i jämförelse med många andra i min egen ålder är jag nog faktiskt rätt så bra på datorer. Men det är en bra början när man riskerar att göra bort sig med frågorna.

Igår var jag faktiskt nästan gråtfärdig efter att ha hållit på med mobilsvars meddelande i flera timmar. Hur ska jag kunna veta att man får fram siffror när man ändrat displayen genom att klicka på en ruta (!) i högra kanten!? Nåväl, jag lär mig väl lite för varje dag, kan jag tänka mig, men mitt motstånd mot denna påtvingade mobil är enormt! Och igår var jag alltså färdig att gråta, färdig att kasta mobilen och emellanåt bara arg! Det är så irriterande!
Ibland blir saker bara för mycket. En ny bil, som jag ska lära mig, och en ny smartphone samtidigt. Och så en liten älskad katt som dör och en relation som blir omöjlig, också detta vid samma tidpunkt. 
Och ändå finns det större katastrofer, och bilen och mobilen hade jag säkert kunnat glädjas åt på ett annat sätt om jag hade varit yngre! Nu blir mycket tekniskt små berg som jag ska över!  

Jag hatar tomma stolar!