Egentligen har jag lite svårt för det där med ålder. Några år hit eller dit har inte så stor betydelse, tycker jag. Dock får det finnas gränser, liksom att åldersskillnader ska tyckas bekväma för mig i ett parförhållande.
En före detta kollega till mig, som var 85 år gammal, dog nyligen och efterlämnade en tjugo år yngre sambo. Det var förväntat att han skulle dö först. Man och tjugo år äldre.
Men vad händer med vanliga Svenssontyper, som förvärvsarbetar för att försörja sig, fram till döden vid stor åldersskillnad ?
Vad händer när en man gifter sig med en trettio år yngre, förvärvsarbetande kvinna till exempel och går i pension strax efteråt? Det blir en lång väntan på att frun ska bli fri och ledig om frun ska gå vid den vanliga pensionsåldern.
Han kanske passar småbarn? Tillsammans med barnbarnen eller barnbarnsbarnen?
Människor lever så klart som de vill. Fast nog måste man väl ändå undra.
Pensionsåldern brukar ju- om man är frisk- vara en tid som man kan ha för varandra och göra saker tillsammans när man vill, utan att vara tidsmässigt uppbunden.
Själv hade jag inte velat ha en starkt åldrande gubbe väntande på mig i trettio år under min mest yrkesverksamma ålder.
Men så har jag inte heller haft mina preferenser bland äldre herrar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar