Jag är egentligen så ordtrött. Tycker att jag drunknar i ord, både mina egna och andras.
Har just sorterat gamla tidningsurklipp med en mängd debattartiklar som jag har skrivit de senaste åren.
Vart ledde de? Vad blev resultatet?
Orkade inte skicka in bidrag till en av skrivarklubbarna som hade manusstopp för årets tidskrift för ett par dagar sedan. Och förra året var skrivaren sönder. Där ger man bara ut en tidskrift om året, men den är ofta mycket genomarbetad.
I den andra skrivarklubben, som jag är med i, finns det fyra nummer per år, men inte heller där orkade jag producera mig till senaste numret.
Mina ord håller på att ta slut!
Det är väl ordtröttheten som gör att jag dras till akvarellmålningen och fotograferandet i stället.
Ibland ser man en människa bättre i hans/hennes bilder än i orden, tror jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar