Själv var jag flitig där förr, men med tiden har jag bara uppfattat kommentarerna som ett enda omtuggande. Någon av kommentatorerna blir ständigt utsatt och hånad. Varför fortsätter han att skriva? Han omvänder väl ingen med sina skriverier eller njuter han av att bli bespottad?
Det har funnits andra före honom, men de har gett sig av så småningom och lämnat fältet fritt för andra, nya syndabockar att spotta på.
Min tid där på bloggen känns definitivt över. Bloggen är dessutom för mig nära förknippad med folkhögskolan i Ohmn. Det är många år sedan nu, även om minnena ploppar upp när någon dör till exempel. För ett tag sedan dog grundarens fru i hög ålder. Jag har aldrig hört talas om att folk som har startat något har hängt kvar efteråt som om det vore ett privat företag. Men så var det där.
Och jag har som född och uppvuxen storstadsbo aldrig begripit de märkliga hierarkierna i småstäder och byar. Människor, som i de stora städerna knappast skulle ha märkts, blir ibland ytterst märkvärdiga och fina.
Men för att återgå till Bloggardag så måste man kanske undra vad folk har för sig där. Mår de så dåligt i sina liv att de måste ha en spykopp, ett forum att kräkas upp sitt illamående på?Nog borde det finnas intressantare saker än detta till synes halvsenila, återkommande harvande om samma saker om och om igen som en skiva som har fastnat i ett spår och inte kommer vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar