Barnen är snart medelålders, de gamla har lämnat oss, de som har barnbarn ser hur de börjar bli vuxna.
Vart gick jag? Gick jag dit jag skulle?
Mitt liv har haft så många olika vägar i sig, så många möten, så många möjligheter. Valde jag rätt?
Kanske är allting klart för Gud, som det sägs i psalm 217. Men inte för mig, för mig är inte mycket klart.
Jag är rejält trött på att skriva, egentligen, för jag tycker inte att jag har nått fram med mina ord, inte ens när människor jag möter berättar att de läser det jag skriver, såväl i insändare/debattartiklar som i skrivarklubbarnas tidskrifter.
Jag har tröttnat på ord som rinner av som vatten på en gås, eller som jag sällan ser någon effekt av. Det är som att ropa i skogen eller spotta i havet.
Det blev som det blev, och det kunde ha varit mycket sämre, men kanske också bättre. Jag vet inte. Gud kanske vet, men jag vet inte...
2 kommentarer:
Söndagsmagasinet "Go,morgon Sverige(eller världen)" hade ett inslag om nätvärlden. Man menade att bloggandet var ute nu. De få bloggar som finns kvar lever i en bubbla med få eller inga läsare. Nu gäller möjligtvis Twitter och Instagram om de är koplade till Facebook. Men även Facebook anses på väg ut.
Mediavärlden är så stor och i snabb förändring. Det blir allt svårare att bli hörd. Bloggvärlden var länge en sådan möjlighet. Men idag läses bara sk "proffsbloggar". Vi vanliga människor är tillbaka i att ingen röst ha.
Den här bloggen håller jag igång än, men min guideblogg går trögt. Å andra sidan skriver jag sällan där. Men jag skriver- och har alltid skrivit- många debattartiklar i lokalpressen. Men man märker, att även om jag ofta får höra att människor läser det jsg skriver och gillar det, så blir det sällan någon debatt, som det blev förr- inte ens i abortfrågan där jag ju har den omöjliga uppfattningen om att vi bör sänka abortgränsen till 12:e veckan, som andra länder i Europa har. Inte ens detta, som för några år sedan orsakade storm på insändarsidorna (jag har tyckt så länge) gav nu några reaktioner.
Men visst har du rätt om kändisbloggarna. Man har också svårt att komma ut på de stora förlagen om man inte är känd.
På facebook har jag kontakt med en del varje dag. Den uppskattar jag för där kan jag möte gamla vänner och släktingar som jag inte har kontakt med annars. Det är nog mycket olika hur facebook fungerar. Twitter är jag med i. Har aldrig skrivit ett inlägg. Vet inte ens hur man gör. Men jag får info om vad som är på gång ibland. Instagram har jag ingen aning om.
Skicka en kommentar