Ibland är jag ganska bra i benen, men vissa dagar har jag mycket svårt att gå. Som idag. Det känns som om jag vore lös från höfterna och neråt, ungefär som när jag var gravid och hade foglossning. Dessutom har jag ont på skenbenen och i knäna.
Jag undrar om det är Livet, det låsta Livet, som har satt sig i benen på mig! Mina krämpor brukar vara mycket symboliska.
Eller är det sorgen över alla vänner som nu är borta från livet.
Idag har jag i alla fall skottat lite snö bakom bilen, för plogbilen körde i natt och körde upp en driva, men sedan var det härlig sol och snösmältning i min trädgård, där jag satt och tittade på mitt päronträd, som aldrig har burit ett enda päron, och ser ut som lutande tornet i Pisa! Första gången efter vintern som jag satt i trädgården!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar