Jag vet inte riktigt vad jag tror längre. Inte på Svenska kyrkan i vart fall. Fast man ska naturligtvis inte blanda ihop Svenska kyrkan och människors tro. Mest är jag rädd att döden inte är slutet. Tänk om vi reinkarnerar. Hemska tanke! Eller om man möter dem som gått före.Dem har jag separerat mig från.
Domen och en kroppslig återuppståndelse tror jag inte alls på och finns det ett helvete så är det nog jordelivet.
Men så händer något. Plötsligt inträffar något som på beställning. Är detta en slump?
Det är sådana där händelser, till synes slumpartade, som ibland har bildat ett mönster som har lett vidare som får mig att tro att vi inte bara virrar runt i tillvaron utan att det finns mål,mening och någon som håller i trådarna även i våra enskilda liv.
1 kommentar:
Svenska kyrkan och Svenska kyrkans tro är inte samma sak, och har aldrig varit samma sak. Dessutom är Svenska kyrkans tro nu och då samma sak. Eller är den det? Svenska kyrkan har kanske slutat tro på Svenska kyrkan tro`
Det är förstås ingen upplyftande tanke att på nytt tvingas möta människor, som man helst vill slippa möta en gång till. Men vad säger att vi ska möta just dem en gång till, eller att vi ska möta dem som de var förra gången? Allting kommer att vara väldigt förändrat... Hur, har vi på sin höjd bara den blekaste aning om.
Vad menas med kroppens uppståndelse, och att vi ska få en "ny" kropp? Detta är Svenska kyrkans tro, men jag tvivlar på att kyrkan fortfarande tror på sin egen tro.
Skicka en kommentar