onsdag 14 januari 2015

Och så har denna dagen gått...

och vår dotter, det yngsta barnet, har fyllt fyrtio år, och jag har varit här och kunde inte åka till dem. Det är ett elände att bo långt från barn och släkt ibland.
Tänk om man hade bott i närheten och liksom bara hade kunnat gå dit ett tag för att gratulera.
Och inte bor mina barn på samma plats heller. En bor norrut och en söderut. 
Själv står jag i kö till lägenhet 65 plus i Stockholm sedan flera år, men när jag ser bilder från gamla Malmö (jag har gått med i några historiska facebook-grupper för Malmö) känner jag längtan tillbaka "hem" och vet inte var jag hör hemma. Jag tillbringade min barndoms somrar och många lov i Stockholm, och sedan har jag ju bott där ett par år på 1990-talet.

Ändå har jag snart haft mitt fasta boende här i halva mitt liv, även om jag arbetade på annat ställe och hade lägenhet där i nio av de åren jag har bott här.
Och jag får bo i Blekinge- min farmor var född i grannsocknen!


Och nu är den lilla granen med julpyntet från Hamburg (obs! guldskon) nerplockad. Det går inte att ha en hög gran för någon, som jag bor med, tror att den är till för att klättra i. Jag har prövat, men gav upp för många år sedan, då jag hade plockat upp en vält gran åtskilliga gånger.



Inga kommentarer: