Fasta paviljongen blev sedermera ombyggd till folkhögskola och där var jag t.f. rektor hösten 1990 - 1991, alltså i ett och ett halvt år.
Det var en vacker byggnad med en mycket fin samlingssal/matsal där man hade fängelsemuren som vägg.
Här hade spionen Stig Wennerström suttit, och när det kom gäster till skolan hände det ofta att de frågade: "Var satt han?". Idag minns jag inte vilket rum det var, bara att det var där.
På kvällarna, när jag jobbade sent, tyckte jag att det var ganska kusligt där. En gång minns jag att jag satt ensam och två stora järndörrar bara smällde igen med en skräll. Så vi försökte komma överens om att jobba kvar ett par stycken och gå samtidigt.
En gång satte jag igång tjuvlarmet. Då trodde jag att jag var sist, men det fanns folk i matsalen. Och när jag hade låst och larmat och gått ett par meter, började det tjuta över hela Långholmen.
Det var en ganska kämpig tjänst, med svår ekonomi på skolan när jag kom dit, och den ordinarie rektorn var sjukskriven hela tiden.
Men jag tyckte ändå om skolan och framförallt eleverna, som till största delen var lågutbildade invandrarkvinnor. Det fanns också en facklig ett- års kurs där. Jag fick en vacker halskedja av eleverna när jag slutade, och jag minns dem alltid när jag bär den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar