OM allt varit normalt och Mr inte hade haft en ny kvinna, då hade jag nog varit färdig för ett besök, sade jag till två väninnor idag, som undrade om jag inte var riktigt klok!
Och så var det under tio år. När skiten hade lagt sig, och vi nästan hade glömt orsaken till konflikten, tog vi nya tag. Men det blev ju aldrig bra!
Dock var det nästan alltid jag som stängde dörren, Man kan ju dock konstatera att vid några perioder hörde han inte av sig, Jag minns inte hur långa dessa var eller vad som fick oss att börja på nytt. Ett längre uppehåll blev det 2014 när Mr, just inför valet, då jag satt i distriktets nomineringsgrupp och själv stod på listorna, mejlade till vår distriktsordförande och andra partikamrater och ringde vår ordförande och påstod att jag stöttade SD, vilket inte alls var sant. Saker var tagna ur sitt sammanhang.
Då var det kris! Men han påstod att han gjorde det för att de skulle stoppa blogginlägg! Hur skulle de kunna göra det? Dessutom tyckte ju alla att tilltaget var så pinsamt att jag fick väldigt lite vetskap om vad han hade sagt och skrivit Jag hoppade av listorna.
Eller den gången när vi skulle fira min födelsedag några dagar efter min födelsedag med min bror och svägerska som var på väg från Småland i bil, och Mr fick spel av en anledning som jag aldrig har fårstått och packade sin resväska och åkte hem. Den gången stod jag i dörren och sade att om han reste, då blev det slut. Och han har berättat hur han hade hoppats på att jag skulle ringa honom tillbaka och gått på tågen så sent som möjligt!!! Jag var jätteledsen, och det dröjde en tid (hur länge minns jag inte) innan vi hade kontakt igen.
Men annars var det aldrig han som stängde ner, aldrig han som inte ville ha kontakt, aldrig han som hotade med ett slut mellan oss. Det var jag!
Jag orkar inte med tvära kast i mitt liv längre. Saker måste hålla mer än en dag. Överenskommelser måste följas mer än några timmar. Jag är en gammal kvinna och tycker att jag ska behandlas med respekt.
Att stänga ner, stänga ute, om så bara för en kort tid, har inte ett dugg med vänskap att göra. Av mina vänner kräver jag helt annan lojalitet och ömsinthet. Man kan inte vara vän om man inte finns för varandra, om man inte lyssnar och inte bemöter det den andre säger och vill. Så fungerar inte vänskap! Det är en kränkning av ordets innebörd att tro det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar