När jag arbetade som reseledare i slutet av 1980-talet brukade jag säga att utmärkande för oss svenskar var att vi var hederliga. Om någon väntade med en betalning för något, kunde man vara säker på att man fick pengarna senare.
Hederlighet verkar det onekligen inte finnas så mycket av idag!
Tanken att då fuska för att komma in på högskola/universitet är helt absurd. Sådant gjorde man bara inte, i vart fall inte bland människor som jag umgicks med.
Nu betalar man, enligt uppgift, 170 000 kronor för att få alla rätt på ett högskoleprov.
Men vad hjälper det? Attraktiva utbildningar kräver i allmänhet goda förkunskaper. Sådana får man inte genom att fuska på ett prov!
Så, de som har fuskat sig till en plats kanske inte vet vad de gör!
Man ska inte bara komma in på universitetet, man ska komma ut därifrån med en examen också! Det är inte alltid så lätt!
1999 började jag läsa tyska på högskolan. Vi var tolv i gruppen när vi började. Efter två terminer var vi tre som hade klarat kursen! Man ska, som sagt, alltså inte bara komma in, utan också komma ut!
Men var kommer den dåliga, nutida moralen ifrån? Är den möjligtvis importerad?
2 kommentarer:
jag tror inte att den nya moralen kommer med invandringen. I vissa invandrarkretsar kan man möta mer artighet och pliktkänsla än hos infödda.
Men du har rätt i att det inte bara gäller att komma in på en utbildning, man måste ta sig igenom den också. Och för varje fuskare som kommer in lämnas en annan som kanske egentligen var bättre utanför.
Jag undrar jag. När jag på 1970-talet arbetade med invandrarundervisning fick vi förbjuda toabesök på vissa skrivningar, för de fuskade så mycket! Och en gång kollade jag pennskrinen och hittade massor av fuskappar. Det var kvinnor detta gällde.
Skicka en kommentar