Den egna världen och sanningen

Skönheten sitter i betraktarens öga, heter det ju. Men det är mer än skönheten som sitter där. Även sanningen är ju något som man själv tolkar många gånger.
Men ibland undrar jag hur det är möjligt att förändra det, som för alla andra framstår som sant och rätt, till något helt annat med ett annat händelseförlopp och andra slutsatser.
Man kan  bli riktigt skrämd när man läser vissa saker! 

Att visa sig som människa

Det som händer nu inför EU-valet är intressant. Idag, när jag såg Alice Bah Khunke på TV tänkte jag att den ena kvinnan som framträder är vackrare än den andra, åtminstone uppsminkade framför tv-kamerorna.

Och så kommer en och annan intervju som klär av politikerna politikerrollen och får dem att ta mänsklig form.
Som när Sara Skyttedal berättar om sin uppväxt eller när Tomas Tobé berättar om när han "kom ut".
Sara Skyttedal berättade bland annat att hon förlovade sig i gymnasiet. Hon också! Och då tänkte jag på klimatgurun, bara ett par år yngre, som ränner runt och låtsas vara ett barn. Jag var inget barn när jag var sexton år! Då hade jag pojkvän.

Frånsett att jag har sett debatterna på tv har jag faktiskt gjort ett par saker den här veckan som jag legat efter med. Jag har varit hos polisen och ordnat nytt pass, det gamla gick ut för ett år sedan. Och idag har jag äntligen varit på vårdcentralen.

Kan vi någonsin förstå?

En dag, när jag var mycket sjuk i våras, var många varor slut, och jag blev tvungen att ta mig ner till affären. Detta betydde att jag fick gå ett par meter till bilen, som står vid huset, och från parkeringen in i affären, detta också bara ett par meter. Bekvämt, måste man medge! Men jag var, som skrivet, mycket sjuk och svag. 
När jag kom hem igen regnade det lite. Och där på vägen från bilen, de få metrarna,  slog det mig plötsligt hur bra jag ändå hade det. Det var som om någon sade till mig att tänka på hur det hade varit att vara på flykt om man var sjuk, att kanske få gå och gå eller åka på en farlig båt på Medelhavet. Att lämna allt och kanske ta med sig små barn, eller själv vara gammal och ha svårt att gå. Att transporteras gömd i en lastbil genom Europa.
Kan vi föreställa oss detta? Nej, det tror jag inte. Men där i regnet, några få meter, insåg jag, tyckte jag, att den situationen var ofattbart hemsk.
Kanske skrev jag några ord om detta när det var aktuellt.

Tiden...

Idag är det 56 år sedan jag tog studenten i Malmö. Det var inte som nu någon lätt match, utan vi hade skrivningar och förhör med lärare från universitetet- tror jag det var. Så det var lite nervpressande även om man inte var i riskzonen. Jag minns att jag satt i vår trädgård i solen och läste och var solbränd vid examen.
Den här bilden, där jag står längst bak, var publicerad i en lokaltidning.

Nu är snart syrenerna helt utslagna.

Tiden går... och ibland undrar jag över människor som man har mött i bloggvärlden, som har kommenterat och debatterat och sedan tystnat. Lever de än? 

En av mina gamla klasskamrater hade inte synts på facebook på länge, och när jag häromdagen gick in på hennes facebook.-sida var den förvandlad till en minnessida för flera månader sedan. Ett par klasskamrater har lämnat jordelivet och någon har gått in i dimman. Hur länge får man själv stanna utanför den?

Löfven är glad att han är svensk!

Stefan Löfven är tydligen mycket glad över att han är svensk! Och tänk om han hade kallats jude eller same, vilken nedvärdering han hade tyckt att det var! Det är ju tydligt att inget är så fint för honom som att vara svensk!

Kräv begåvningstest på statsministrar!

Socialdemokraterna är ett parti som jag har ägnat 28 år av mitt liv som aktiv medlem. Förr hade detta parti briljanta ledare, men sedan har det bara gått utför. Tage Erlander och Olof Palme var ju klart begåvade personer!
Göran Persson var väl hyfsad, men så kom den storvulne Juholt, som var så stor på hemmaplan i Oskarshamn, men som inte höll måttet alls på riksplanet.
Nu verkar det vara katastrof.
I senaste partiledardebatten frågade J. Åkesson vad Löfven tänkte göra mot SSU:are som skanderade mot sionismen. Och vad svarae den skärpte Löfven?
Jo, att Åkesson inte kunde ställa en sådan fråga med det partiets historia och som inte menade att judar och samer var svenskar! Goddag yxskaft!

Detta med judar och samer är intressant. En riksdagsman för SD sade att judar och samer inte var svenskar. För mig var det solklart att han åsyftade minoritetsgruppernas främsta identitet, men detta har vänts emot honom till att bli en kränkning av judar och samer.
Detta i sin tur visar ju att de som ser det som en kränkning menar att det finaste som finns är att vara svensk, och att det är en nedvärdering om man känner sig som jude eller same! Mycket märkligt! Men så långt sträcker sig tydligen inte vår statsministers förmåga att analysera!
Men å andra sidan är det ju skönt att de har slutat gaffla om järnrören.
Personligen har jag svårt att tro att SD har en farlig, dold agenda, men samtidigt ska man inte blunda för farorna i partiets program, för i likhet med andra nationalistiska partier är deras kultursyn en fara för ett fritt kulturliv, och man kan nog fundera över hur yttrandefriheten skulle bli om de fick stort inflytande.
Detta är farorna! Inte vad de säger om judar och samer eller om de ränner runt med järnrör.
Tänk om vi hade haft en statsminister skärpt nog att inse detta!
På mig har Löfven alltmer kommit att inta rollen av en pajas som ofta pratar strunt.

De liberala Liberalerna eller?

I kvällens Opinion Live gick debattens vågor höga om man skulle förbjuda nazistiska föreningar att demonstrera eller ej.
Och då dyker naturligtvis liberaler upp och talar om yttrandefrihetens värde.

De som i riksdagen inte ens kan tala med SD: s företrädare och som här, lokalt, för några år sedan strök en medlem från listorna för att hon i lokalradion hade sagt att hon kunde tänka sig samarbeta med SD om det gällde en fråga som var bra för kommunen!

Ideologin verkar sitta lite löst i det partiet!