En ny värld har visat sig för mig i singelgruppen som jag är med i. Jag trodde att om man blev änka 70 plus, då satte man sig med katten i knäet och stickade och träffade eventuella barn och barnbarn och hade kafferep med sina gamla väninnor.
Inte kunde jag föreställa mig att så många kvinnor är ute och söker en ny partner i den här åldern, ja, en del påstår till och med Den stora kärleken. Och många är jätteduktiga, de tränar med Sofia varje dag, de går på utegym, och de cyklar runt, Vi som inte gör det håller tyst. Jag söker nya vänner i Blekinge Dem jag hade är antingen, sjuka, döda eller utflyttade. Och jag har sett att det finns personer som jag gärna skulle träffa inte alltför långt bort. Efter coronatiden.
Men samtidigt undrar jag vad man förväntar sig i vår ålder. Hur pigga, alerta och potenta är folk i verkligheten?
Någon föreslog mig till en grupp Singlar 60 plus. Han var själv fyllda åttio år, Tja, jag anser mig i vart fall inte höra hemma där.
Senaste exet hade visst träffat någon - om det nu håller i sig- som var ute och sprang i motionsspåret och trillade omkull, medan han själv linkade runt med sin käpp i ett annat spår. Så kan det ju bli.
Exfästmannen i Italien vindsurfar och kör tävlingscykel, och exmaken i Lund "går som en gasell" enligt vår dotter.
Själv har jag ont i benen och måste ner i vikt... fortfarande.
Nej, jag söker ingen ny kärlek. Tror inte ens att man kan söka på det sättet. Men känner jag mig själv rätt, så drabbas jag väl förr eller senare Om inte de senaste tio åren vaccinerat mig. Och vem vet vad som finns förborgat djupt inom en av gamla, oförlösta kärlekar? Det finns kanske många, omedvetna, känslomässiga hinder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar