På något konstigt sätt blir saker ofta för mycket i mitt liv. För många möbler och saker hemma, för många böcker, för många kilon och för många uppdrag.
Så sitter jag där och känner mig som om jag skulle kvävas.
Flera gånger i mitt liv har jag rensat bland uppdragen, och så går det en tid, sedan är jag där igen.
Just nu är det för mycket. Jag måste lämna något. Mer och mer är jag rädd för att Livet går mig förbi medan jag springer runt i ett ekorrhjul och inte har tid med familjen, relationer eller vänner. Tänk om jag kommer att ligga på min dödsbädd och ångra detta! Fast det troligaste är väl att jag får hjärtslag eller en stroke. Bara jag inte blir liggande förlamad efter en sådan.
Hur många av oss lever i en märklig väntan på något som vi kanske inte ens själva vet vad det är? Och detta gör vi kanske medan livet omärkligt passerar, och en dag är allt för sent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar