måndag 30 juni 2014
Sommarsysselsättning
Med skadade ben kan jag inte guida för närvarande, men en distanskurs har jag gjort! En trevlig kurs!
fredag 27 juni 2014
Turist i eget län
Just nu turistar jag med en gäst i Blekinge/Småland.
Idag i Tingsryd. Bilden från sjön Tiken.
Idag i Tingsryd. Bilden från sjön Tiken.
Och häromdagen var vi i Hällevik.
lördag 21 juni 2014
Högtiderna viktiga
Med stigande ålder tycker jag att det är viktigare och viktigare med högtiderna. Numera åker vi till och med och tittar på midsommardansen, vilket jag inte gjorde på många år efter det att mina barn blivit vuxna.Men visst är våra traditioner värdefulla. Här vid Järnavik.
Inga jag känner.
torsdag 19 juni 2014
tisdag 17 juni 2014
När det blir legitimt att spotta på folk
Det blev alltså inget sommaruppehåll här på bloggen för min del, för ärkebiskopsbytet satte igång mig. Jag känner att jag har otroligt mycket uppdämd ilska kvar i mig, ilska som bottnar i att inte ha blivit sedd och hörd, ilska över hur det blev legitimt att driva bort mig för att ledningen inte höll det mått de borde ha hållit.
Nu ser vi samma sak igen! Den i Uppdrag granskning uthängda prästen som trodde att man kunde bota homosexualitet blev först ett tag avstängd från sin tjänst och sedan, när han kom tillbaka, fick han för föräldrarna inte vara med och hålla skolavslutningarna. Så kyrkoherden fattade beslutet att han inte fick göra detta.
I sak var det naturligtvis fel av prästen att uttrycka sig så, och jag tyckte väl i och för sig att Anders Wejryd var bra i Uppdrag granskning, men samtidigt är det naturligtvis så att han genom sitt förhållningssätt bäddade för den här sortens aktioner mot prästen. Nu är det legitimt att spotta på prästen, för till och med ärkebiskopen har ju visat att prästen har fel åsikter och tro.
För människor älskar att spotta på andra. Det är som om vi har ett absolut behov av en sorts rangordning och hierarki. Nu blev ju till och med fokus till en del flyttat från SD till de här prästerna.
Men förstår inte Anders Wejryd vad han åstadkommer genom att utåt inte hålla sina medarbetare om ryggen? Sedan kunde han ju ta kritiken med dem mellan fyra ögon.
Det är så man sätter igång mobbning!
En kyrka kan inte bli trovärdig om den genomgående trenden blir att förkasta medarbetare!
Nu ser vi samma sak igen! Den i Uppdrag granskning uthängda prästen som trodde att man kunde bota homosexualitet blev först ett tag avstängd från sin tjänst och sedan, när han kom tillbaka, fick han för föräldrarna inte vara med och hålla skolavslutningarna. Så kyrkoherden fattade beslutet att han inte fick göra detta.
I sak var det naturligtvis fel av prästen att uttrycka sig så, och jag tyckte väl i och för sig att Anders Wejryd var bra i Uppdrag granskning, men samtidigt är det naturligtvis så att han genom sitt förhållningssätt bäddade för den här sortens aktioner mot prästen. Nu är det legitimt att spotta på prästen, för till och med ärkebiskopen har ju visat att prästen har fel åsikter och tro.
För människor älskar att spotta på andra. Det är som om vi har ett absolut behov av en sorts rangordning och hierarki. Nu blev ju till och med fokus till en del flyttat från SD till de här prästerna.
Men förstår inte Anders Wejryd vad han åstadkommer genom att utåt inte hålla sina medarbetare om ryggen? Sedan kunde han ju ta kritiken med dem mellan fyra ögon.
Det är så man sätter igång mobbning!
En kyrka kan inte bli trovärdig om den genomgående trenden blir att förkasta medarbetare!
Inga katastrofer, sade AW
Det hade inte hänt några katastrofer under hans ämbetstid, menade Anders Wejryd när han blev intervjuad i samband med ärkebiskopsbytet.
Nej, kanske inte för honom.... Men hur var det för många andra?
Nej, kanske inte för honom.... Men hur var det för många andra?
måndag 16 juni 2014
Utköpen från Svenska kyrkan
Denna artikel fanns i tidningen Dagen 2011
Nyheter
Nyheter
Nyheter
Oönskad personal kostar Svenska kyrkan 36 miljoner
36 miljoner. Det är notan som Svenska kyrkan valt att betala under 2010 och 2011 för att bli av med oönskad personal. – Det här är förödande för kyrkan i ett läge där många redan är kritiska, säger Visbybiskopen Lennart Koskinen till Kyrkans tidning.
29 personer har fått dela på 36 miljoner kronor när Svenska kyrkan på nationell nivå gjort sig av med personal.
Förutom dessa tre har ytterligare nio personer köpts ut för mellan en och två och en halv miljoner vardera. Övriga har fått nöja sig med vad som i sammanhanget kan uppfattas som småpotatis: från 35 000 till 900 000 per utköpt. Allt enligt siffror som Kyrkans tidning fått från kyrkokansliet i Uppsala.
– Det här är mer än vi ska begränsa kostnaderna med under 2011. Utifrån det perspektivet är det här långt ifrån bra, säger Levi Bergström (S), förste vice ordföranden i kyrkostyrelsen, till Kyrkans tidning.
Förra året beslutade kyrkomötet att Svenska kyrkan centralt ska spara 23 miljoner kronor under 2011.
Kostnaden för det: 16,5 miljoner kronor. Mellan 2000 och 2007 hade de lokala församlingarna och kyrkliga samfälligheterna använt 56 miljoner till att köpa ut 78 kyrkoherdar.
Bakgrunden till utköpen är ofta en intern konflikt på arbetsplatsen eller en konflikt mellan prästen och det politiskt tillsatta kyrkorådet.
För detta fick han sparken samt 69 500 kronor i 24 månader under förutsättning att han lovade att hålla tyst om saken. Under tiden vederlaget betalas ut är det fritt fram för Pederby att ta ett annat jobb.
Intern konflikt
Nästan tio av de trettiosex miljonerna har gått till tre toppchefer i kyrkokansliet som fått sluta i samband med en intern konflikt hösten 2010. Generalsekreteraren Lars Friedner fick 4 599 020 kronor för att sluta. Personalchefen Gunnel Ahlberg fick 2 432 858 kronor. Och informationschefen Henrik Pederby fick 2 356 552.Förutom dessa tre har ytterligare nio personer köpts ut för mellan en och två och en halv miljoner vardera. Övriga har fått nöja sig med vad som i sammanhanget kan uppfattas som småpotatis: från 35 000 till 900 000 per utköpt. Allt enligt siffror som Kyrkans tidning fått från kyrkokansliet i Uppsala.
– Det här är mer än vi ska begränsa kostnaderna med under 2011. Utifrån det perspektivet är det här långt ifrån bra, säger Levi Bergström (S), förste vice ordföranden i kyrkostyrelsen, till Kyrkans tidning.
Förra året beslutade kyrkomötet att Svenska kyrkan centralt ska spara 23 miljoner kronor under 2011.
Stora belopp
Varje år lägger Svenska kyrkan ner stora belopp på att bli av med personal, inte bara på central nivå, utan även lokalt. Under de senaste tre åren har 15 kyrkoherdar köpts ut av sina arbetsgivare kyrkoråden.Kostnaden för det: 16,5 miljoner kronor. Mellan 2000 och 2007 hade de lokala församlingarna och kyrkliga samfälligheterna använt 56 miljoner till att köpa ut 78 kyrkoherdar.
Bakgrunden till utköpen är ofta en intern konflikt på arbetsplatsen eller en konflikt mellan prästen och det politiskt tillsatta kyrkorådet.
Dyr konflikt
Och det är också en intern konflikt som ligger till grund för kyrkokansliets tiomiljonersnota. Den dyra konflikten gällde informationschefen Henrik Pederby som efter bara ett drygt år på sin tjänst tvingades bort efter anklagelser om att hans ledarskap stred mot Svenska kyrkans värdegrund.Olämpliga mejl
En utredning visade bland annat att Pederby hade skickat olämpliga mejl och i övrigt uppträtt kränkande mot kvinnor i personalen.För detta fick han sparken samt 69 500 kronor i 24 månader under förutsättning att han lovade att hålla tyst om saken. Under tiden vederlaget betalas ut är det fritt fram för Pederby att ta ett annat jobb.
söndag 15 juni 2014
Öppet brev till avgångne ärkebiskopen Anders Wejryd
Så är din ämbetstid som ärkebiskop äntligen över, Anders Wejryd, och jag drack champagne igår för att fira detta.
I ditt ställe finns nu den person som bara genom en vänlig mejlkontakt fick mig tillbaka till Svenska kyrkan, som jag hade lämnat 1,5 år tidigare när du blev ärkebiskop.
Vi har nu säkert med Antje Jackelén fått en analytisk och begåvad person på posten.
Det har förvånat mig att ingen har granskat din ämbetsperiod, först som biskop i Växjö stift och sedan som ärkebiskop. För hur ser det ut i ditt kölvatten?
Hur många finns det, som i likhet med mig själv, fick stämpeln som dålig och oduglig i sin panna av dig? Men vet du, Anders Wejryd, att så småningom insåg jag att du hade fel! Även om jag, liksom andra, givetvis har mina brister, så var jag varken dålig eller oduglig, men jag befann mig i en sjuk miljö, där ju turbulensen fortsatte i flera år efter min tid, och där ytterligare anställda löstes ut, några blev uppsagda på grund av arbetsbrist och andra slutade själva. Bland dem som kom bort var en av de fyra rektorer som kom efter mig!
Vi kan väl också minnas hur det var när du kom till Växjö stift. Där fanns det då tre prästkandidater som hade lovats prästvigning av din företrädare, Jan Arvid Hellström, trots att han kände till deras inställning till kvinnliga präster.
Det löftet svek du och nekade dem vigning, vilket blev till stort elände för dem, så klart.
Senare plockade du bort Dag Sandahl som kontraktsprost trots att han, vad jag vet, var både omtyckt och duktig, på grund av hans inställning i kvinnoprästfrågan. Hur var det då med de andra kontraktsprostarna? Hade ingen mer samma inställning? Ja, överhuvudtaget blev ju Dag ganska omilt behandlad av dig, tyckte jag. Var du kanske rädd för honom?
Jag följde besluten i domkapitlet i Växjö stift under min rektorstid och såg vilka beslut som fattades om prästerna.
Hur var det sedan med den personliga e-posten om en präst som du publicerade och som det blev så stor turbulens omkring därför att prästparet, som det handlade om, menade att du hade brutit mot tystnadsplikten?
Vad hände på Kyrkokansliet i Uppsala med alla de anställda som försvann av egen fri vilja eller ofrivilligt? Hur många var de? Tio personer om jag inte missminner mig.
Utköpen 2009-2010 av tre chefer plus 29 anställda med avgångsvederlag eller pensioner kostade Svenska kyrkan 36 miljoner kronor enligt Kyrkans tidning, som fått uppgiften från Kyrkokansliet i Uppsala. Bland dem som försvann var generalsekreteraren och personalchefen.
Och hur stöttade du biskop Sven Thidevall, din efterträdare, vid konflikten i stiftet? Var det helt frivilligt att han blev omplacerad? Eller lät du Ragnar Persenius, som du skickade ner till Växjö i stället för att åka dit själv, göra påtryckningar?
Jag gillade personligen ditt förhållningssätt i Uppdrag granskning, men det är ju samtidigt solklart att prästerna hade förväntat sig ditt stöd.
Det hade nog alla vi, som var i chefsposition där du var ordförande eller chef över oss, gjort. Men genom ditt vingliga förhållningssätt bäddade du för aktioner mot oss. Och sådana försök görs på många håll! Men dessa aktioner kommer inte så långt om inte den ytterst ansvarige vinglar hit och dit.
Den stora frågan under din ämbetstid har ju varit klimatfrågan.
Bra! Bättre det än att du sysslade för mycket med människor.
Jag är ganska övertygad om att denna uppfattning delar jag med alla oss som har råkat illa ut tack vare din inkompetens.
Och jag är övertygad om att om Jan Arvid inte hade omkommit så hade jag också varit kvar som rektor. Jag har fortfarande kvar den lapp han bifogade mitt nya anställningsavtal efter ett år som rektor. " Lycka till framöver! Från stiftets sida är vi glada över Dig!"
Jan Arvid var inte så lättduperad. Han hade säkert inte heller lyft bort Dag Sandahl som kontraktsprost.
Hoppas att du nu kommer att verka inom områden, där du inte lägger flera lik i din last! Den insiktsfulla domen väntar oss alla!
I ditt ställe finns nu den person som bara genom en vänlig mejlkontakt fick mig tillbaka till Svenska kyrkan, som jag hade lämnat 1,5 år tidigare när du blev ärkebiskop.
Vi har nu säkert med Antje Jackelén fått en analytisk och begåvad person på posten.
Det har förvånat mig att ingen har granskat din ämbetsperiod, först som biskop i Växjö stift och sedan som ärkebiskop. För hur ser det ut i ditt kölvatten?
Hur många finns det, som i likhet med mig själv, fick stämpeln som dålig och oduglig i sin panna av dig? Men vet du, Anders Wejryd, att så småningom insåg jag att du hade fel! Även om jag, liksom andra, givetvis har mina brister, så var jag varken dålig eller oduglig, men jag befann mig i en sjuk miljö, där ju turbulensen fortsatte i flera år efter min tid, och där ytterligare anställda löstes ut, några blev uppsagda på grund av arbetsbrist och andra slutade själva. Bland dem som kom bort var en av de fyra rektorer som kom efter mig!
Vi kan väl också minnas hur det var när du kom till Växjö stift. Där fanns det då tre prästkandidater som hade lovats prästvigning av din företrädare, Jan Arvid Hellström, trots att han kände till deras inställning till kvinnliga präster.
Det löftet svek du och nekade dem vigning, vilket blev till stort elände för dem, så klart.
Senare plockade du bort Dag Sandahl som kontraktsprost trots att han, vad jag vet, var både omtyckt och duktig, på grund av hans inställning i kvinnoprästfrågan. Hur var det då med de andra kontraktsprostarna? Hade ingen mer samma inställning? Ja, överhuvudtaget blev ju Dag ganska omilt behandlad av dig, tyckte jag. Var du kanske rädd för honom?
Jag följde besluten i domkapitlet i Växjö stift under min rektorstid och såg vilka beslut som fattades om prästerna.
Hur var det sedan med den personliga e-posten om en präst som du publicerade och som det blev så stor turbulens omkring därför att prästparet, som det handlade om, menade att du hade brutit mot tystnadsplikten?
Vad hände på Kyrkokansliet i Uppsala med alla de anställda som försvann av egen fri vilja eller ofrivilligt? Hur många var de? Tio personer om jag inte missminner mig.
Utköpen 2009-2010 av tre chefer plus 29 anställda med avgångsvederlag eller pensioner kostade Svenska kyrkan 36 miljoner kronor enligt Kyrkans tidning, som fått uppgiften från Kyrkokansliet i Uppsala. Bland dem som försvann var generalsekreteraren och personalchefen.
Och hur stöttade du biskop Sven Thidevall, din efterträdare, vid konflikten i stiftet? Var det helt frivilligt att han blev omplacerad? Eller lät du Ragnar Persenius, som du skickade ner till Växjö i stället för att åka dit själv, göra påtryckningar?
Jag gillade personligen ditt förhållningssätt i Uppdrag granskning, men det är ju samtidigt solklart att prästerna hade förväntat sig ditt stöd.
Det hade nog alla vi, som var i chefsposition där du var ordförande eller chef över oss, gjort. Men genom ditt vingliga förhållningssätt bäddade du för aktioner mot oss. Och sådana försök görs på många håll! Men dessa aktioner kommer inte så långt om inte den ytterst ansvarige vinglar hit och dit.
Den stora frågan under din ämbetstid har ju varit klimatfrågan.
Bra! Bättre det än att du sysslade för mycket med människor.
Jag är ganska övertygad om att denna uppfattning delar jag med alla oss som har råkat illa ut tack vare din inkompetens.
Och jag är övertygad om att om Jan Arvid inte hade omkommit så hade jag också varit kvar som rektor. Jag har fortfarande kvar den lapp han bifogade mitt nya anställningsavtal efter ett år som rektor. " Lycka till framöver! Från stiftets sida är vi glada över Dig!"
Jan Arvid var inte så lättduperad. Han hade säkert inte heller lyft bort Dag Sandahl som kontraktsprost.
Hoppas att du nu kommer att verka inom områden, där du inte lägger flera lik i din last! Den insiktsfulla domen väntar oss alla!
lördag 14 juni 2014
Anders Wejryd avgår som ärkebiskop- jag dricker champagne!
Idag avgår Anders Wejryd som ärkebiskop för Svenska kyrkan.
Det ska jag fira med ett glas champagne!
När han blev vald gick jag ur Svenska kyrkan, men gick in igen efter vänlig mejlkontakt med den tillträdande ärkebiskopen. Jag hade då varit ur i 1,5 år.
I intervjun i tv-soffan i Gomorron Sverige häromdagen talades det om arbetsmiljön inom Svenska kyrkan. Anders Wejryd påstod då att det inte fanns en bra arbetsledning överallt inom Svenska kyrkan.
Jag undrar bara vem som kan vara sämre än han själv!
Ett tydligt tecken på hans bristande respekt var väl dessutom hur han gång på gång avbröt den tillträdande ärkebiskopen när hon talade!
Det ska jag fira med ett glas champagne!
När han blev vald gick jag ur Svenska kyrkan, men gick in igen efter vänlig mejlkontakt med den tillträdande ärkebiskopen. Jag hade då varit ur i 1,5 år.
I intervjun i tv-soffan i Gomorron Sverige häromdagen talades det om arbetsmiljön inom Svenska kyrkan. Anders Wejryd påstod då att det inte fanns en bra arbetsledning överallt inom Svenska kyrkan.
Jag undrar bara vem som kan vara sämre än han själv!
Ett tydligt tecken på hans bristande respekt var väl dessutom hur han gång på gång avbröt den tillträdande ärkebiskopen när hon talade!
torsdag 5 juni 2014
onsdag 4 juni 2014
Sommaruppehåll
Nu tar jag sommaruppehåll på Lila tankar och lämnar den sjuka bloggvärlden ett tag för att försöka få frisk luft i lungorna.
Eventuellt återkommer jag på guidebloggen.
Trevlig sommar!
Eventuellt återkommer jag på guidebloggen.
Trevlig sommar!
tisdag 3 juni 2014
Vi är de farligt utsatta
Just nu diskuteras det våld i nära relationer på radion. Det är bra att ämnet kommer upp. Det är också bra om man lyfter blicken från den fysiska misshandeln till att se även den psykiska.
Här är jag övertygad om att min egen generation, 40-talisternas kvinnor, verkligen är i farozonen.
Jag kan se min far och svärfar bekvämt sitta i sina fåtöljer och vänta på att bli uppassade. De var Herrarna i huset, förvisso.
Den rollen innebar mycket annat av ojämlikt tänkande.
Var har min generations män fått sina modeller för mansrollen ifrån?
Samtidigt har de mötts av kvinnor i sina relationer med krav på frigjordhet, jämställdhet, förtroende, uppriktighet och delat arbete för hemmet och barnen. Hur har det gått ihop?
Jag är ganska så säker på att det inte har gått ihop i väldigt många fall, och jag tror också att min generation är de som verkligen riskerar att utsättas för psykisk misshandel av män som har försökt bevara den urgamla, manliga positionen och makten över kvinnan.
Psykisk misshandel kan vara svår att upptäcka för den kan vara ganska subtil. Den syftar ofta till att göra kvinnan mindre, mera hanterlig och till att knäcka självförtroendet hos henne.
Kanske är det till och med så att ett slag är lättare att återhämta sig ifrån än ett systematiskt arbete för att få någon att tappa tron på sig själv.
Här är jag övertygad om att min egen generation, 40-talisternas kvinnor, verkligen är i farozonen.
Jag kan se min far och svärfar bekvämt sitta i sina fåtöljer och vänta på att bli uppassade. De var Herrarna i huset, förvisso.
Den rollen innebar mycket annat av ojämlikt tänkande.
Var har min generations män fått sina modeller för mansrollen ifrån?
Samtidigt har de mötts av kvinnor i sina relationer med krav på frigjordhet, jämställdhet, förtroende, uppriktighet och delat arbete för hemmet och barnen. Hur har det gått ihop?
Jag är ganska så säker på att det inte har gått ihop i väldigt många fall, och jag tror också att min generation är de som verkligen riskerar att utsättas för psykisk misshandel av män som har försökt bevara den urgamla, manliga positionen och makten över kvinnan.
Psykisk misshandel kan vara svår att upptäcka för den kan vara ganska subtil. Den syftar ofta till att göra kvinnan mindre, mera hanterlig och till att knäcka självförtroendet hos henne.
Kanske är det till och med så att ett slag är lättare att återhämta sig ifrån än ett systematiskt arbete för att få någon att tappa tron på sig själv.
måndag 2 juni 2014
Att sparka loss
Jag hade trott att syföreningsdamerna, som hade beställt guidning idag, hade backat från den för att tiderna fick ändras då kyrkan inte var tillgänglig som de först hade planerat. Men så återkom de, och då kunde jag inte ge återbud. Benet kändes osäkert, och någon vandring i Brunnsparken vågade jag inte ge mig på. Det var många i gruppen som hade besvärligt att gå så vi löste det med guidning i bussen och senare i kyrkan, där de fick sitta medan jag pratade.
Det var en trevlig grupp och en duktig och trevlig chaufför, som ni ser på bilden.
Men guidningen i morgon har jag lämnat över till en kollega.
Nu ska jag gå i ide från sådana aktiviteter ett tag.
Det var en trevlig grupp och en duktig och trevlig chaufför, som ni ser på bilden.
Men guidningen i morgon har jag lämnat över till en kollega.
Nu ska jag gå i ide från sådana aktiviteter ett tag.
Just nu är det som vackrast i Brunnsparken för nu blommar rododendronbuskarna.
När Svenska kyrkan är som bäst
De frimodiga fortsätter att gapa för att få uppmärksamhet efter tv-programmet Uppdrag granskning, där några präster var villiga att be för en reporter som utgav sig för att vara homosexuell för att han skulle ändra sexuell inriktning.
Jag hyllar inte ofta vår ärkebiskop, men i och efter det här programmet har han faktiskt varit precis så klar och tydlig som en representant för en kyrka med alla människors lika värde bör vara.
Inte heller de andra biskoparna, som jag har läst något av, har uttryckt särskilt mycket. Det som sades var emot Svenska kyrkans linje och som Härnösandsbiskopen uttryckte det, så har de annat att be för än för människors sexuella läggning.
De är tämligen svala. Frågan är redan behandlad. Svenska kyrkan har tagit ställning, och det får vi vara stolta över.
I helgen har det varit Pride i Karlskrona, för första gången. I samband med det förändrade en av de kvinnliga prästerna prästskjortan så här! Hon är rolig och tuff! Var ordförande i FiSk när jag var med där.
Jag hyllar inte ofta vår ärkebiskop, men i och efter det här programmet har han faktiskt varit precis så klar och tydlig som en representant för en kyrka med alla människors lika värde bör vara.
Inte heller de andra biskoparna, som jag har läst något av, har uttryckt särskilt mycket. Det som sades var emot Svenska kyrkans linje och som Härnösandsbiskopen uttryckte det, så har de annat att be för än för människors sexuella läggning.
De är tämligen svala. Frågan är redan behandlad. Svenska kyrkan har tagit ställning, och det får vi vara stolta över.
I helgen har det varit Pride i Karlskrona, för första gången. I samband med det förändrade en av de kvinnliga prästerna prästskjortan så här! Hon är rolig och tuff! Var ordförande i FiSk när jag var med där.
söndag 1 juni 2014
Levande död
Egentligen tror jag att samhällsproblemen med våld och mobbning till stor del beror på att så många människor lever i fångenskap. Ja, inte så att de rumsligt sitter i fängelse utan att de är fjättrade i för länge sedan döda relationer. Eller att de lever i en annan situation som de inte ser någon lösning på, det kan vara den ekonomiska situationen eller ett jobb som de vantrivs på.
Det är tragiskt att se sådant och att samtidigt inte kunna göra något eller hjälpa någon. Och det är klart att det skapar frustrationer. Man vill loss, man vill ut, men omständigheterna gör att man sitter totalt fastlåst i sitt eget, personliga fängelse.
Det är kanske med skilsmässor som när man ska byta jobb första gången efter att ha varit på en plats i flera år. Jag minns vilken vånda jag hade då. Sedan kunde man byta, för då hade man lärt sig hur det är att hamna i nya sammanhang med nya människor och en ny bostad.
Nu menar jag inte att man ska skilja sig gång på gång, men även en nödvändig skilsmässa är en svår process. Det vet varje människa som har gått igenom den.
Jag tror att det ibland kan vara så att människor ger upp för lätt, men jag tror också att det finns många som borde ge upp och bryta upp och som kanske skulle ha gjort detta för länge, länge sedan. Trots allt har vi troligtvis bara ett liv, eller hur? Och gagnar det världen med frustrerade människor?
Det är tragiskt att se sådant och att samtidigt inte kunna göra något eller hjälpa någon. Och det är klart att det skapar frustrationer. Man vill loss, man vill ut, men omständigheterna gör att man sitter totalt fastlåst i sitt eget, personliga fängelse.
Det är kanske med skilsmässor som när man ska byta jobb första gången efter att ha varit på en plats i flera år. Jag minns vilken vånda jag hade då. Sedan kunde man byta, för då hade man lärt sig hur det är att hamna i nya sammanhang med nya människor och en ny bostad.
Nu menar jag inte att man ska skilja sig gång på gång, men även en nödvändig skilsmässa är en svår process. Det vet varje människa som har gått igenom den.
Jag tror att det ibland kan vara så att människor ger upp för lätt, men jag tror också att det finns många som borde ge upp och bryta upp och som kanske skulle ha gjort detta för länge, länge sedan. Trots allt har vi troligtvis bara ett liv, eller hur? Och gagnar det världen med frustrerade människor?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)