Trevlig helg!
lördag 2 mars 2013
Är Jesus alltid med?
Några ord på en bloggkommentar fick mig att minnas...
Någon hade påtalat att Jesus (enligt Bibeln) alltid är med när vi samlas i hans namn.
Stämmer detta alltid?
Då mindes jag en otäck gudstjänst, som jag var med om för cirka femton år sedan.
På skolan, där jag var rektor, var det ständiga bekymmer med mobbning eller mobbningsförsök. Det var än den ene än den andre som det var fel på, och någon eller några av de anställda kom in till mig och förtalade den det gällde och försökte sätta igång drev mot personen.
Till slut var jag så trött på detta att jag en dag frågade en av de klagande.
- Jaha, är det hennes tur i år!? Förra året var det NN.
Naturligtvis blev mitt bemötande inte populärt! Men jag hade fått nog av skitpratet!
Jag lyckades inte klara av den miljön. Mönstret satt för hårt i väggarna, och det enda som hände var att jag själv råkade illa ut, och så småningom kom jag därifrån med fallskärm.
Ett par av dem som var ledande i det här förtalet gick på gudstjänst i samma kyrka som jag gick i en del av min tid där.
En söndag satt jag där, och det hade varit svårigheter under veckan. Och jag tittade på dem som satt där, och som hade försökt driva förtal mot någon arbetskamrat, och plötsligt kändes det som om fan själv deltog i gudstjänsten. Det var som om hela tillställningen var förklädd, och jag for oerhört illa av upplevelsen.
Nej, det är nog inte så att det alltid bara är Jesus som är med när man samlas i det som skulle ha varit i hans namn! Fan bjuder gärna upp till dans, han också!
Någon hade påtalat att Jesus (enligt Bibeln) alltid är med när vi samlas i hans namn.
Stämmer detta alltid?
Då mindes jag en otäck gudstjänst, som jag var med om för cirka femton år sedan.
På skolan, där jag var rektor, var det ständiga bekymmer med mobbning eller mobbningsförsök. Det var än den ene än den andre som det var fel på, och någon eller några av de anställda kom in till mig och förtalade den det gällde och försökte sätta igång drev mot personen.
Till slut var jag så trött på detta att jag en dag frågade en av de klagande.
- Jaha, är det hennes tur i år!? Förra året var det NN.
Naturligtvis blev mitt bemötande inte populärt! Men jag hade fått nog av skitpratet!
Jag lyckades inte klara av den miljön. Mönstret satt för hårt i väggarna, och det enda som hände var att jag själv råkade illa ut, och så småningom kom jag därifrån med fallskärm.
Ett par av dem som var ledande i det här förtalet gick på gudstjänst i samma kyrka som jag gick i en del av min tid där.
En söndag satt jag där, och det hade varit svårigheter under veckan. Och jag tittade på dem som satt där, och som hade försökt driva förtal mot någon arbetskamrat, och plötsligt kändes det som om fan själv deltog i gudstjänsten. Det var som om hela tillställningen var förklädd, och jag for oerhört illa av upplevelsen.
Nej, det är nog inte så att det alltid bara är Jesus som är med när man samlas i det som skulle ha varit i hans namn! Fan bjuder gärna upp till dans, han också!
Tänk om man skulle lägga ut mejlen!
All misshandel är inte fysisk. Det finns en otäck, psykisk misshandel som har till uppgift att sänka en, få en att tappa självförtroendet och känna sig liten.
Ofta är det inte bara de direkta okvädningsorden det handlar om, utan du kan få höra hur hemskt det är att vara tillsammans med dig och hur fel du är i allt du gör, tänker och tycker. Man kan ljuga för dig eller undanhålla sanningar och förtala dig.
Logiken i att försöka tvinga sig kvar hos en människa som man säger är så hemsk, existerar naturligtvis inte!
Naturligtvis ska man gå så fort man märker sådant här. Men man gör inte alltid detta, därför att ofta har myntet två sidor, och den andra sidan kan vara alldeles bedårande kärleksfull och värmande.
Fast kasten kan vara tvära, och det är inte alltid man kan veta vilken dag det är.
Häromdagen hade någon på fb lagt ut hänvisning till ett inlägg på You Tube, där en kvinna berättade om hur hon hade blivit misshandlad i sitt första äktenskap. Hon berättade också om sin sociala situation nu, om hur hon var en fullt vanlig Svensson- människa med hem, man och barn, en vanlig bil och hund, och vidare berättade hon att hon numera levde i ett lyckligt och lugnt äktenskap.
En sak fastnade jag för i det hon sade, nämligen att man skulle berätta om misshandeln, inte tiga och dölja.
Detta gäller naturligtvis inte bara fysisk misshandel. Vi har ju den senaste tiden fått höra hur nätmobbning kan gå till. Och det finns personlig mejlmisshandel också, och inte bara från okända.
Tänk om man skulle lägga ut ett och annat mejl till allmän beskådning!? Det skulle kanske vara ett sätt att få ett slut på den här sortens trakasserier!
Ofta är det inte bara de direkta okvädningsorden det handlar om, utan du kan få höra hur hemskt det är att vara tillsammans med dig och hur fel du är i allt du gör, tänker och tycker. Man kan ljuga för dig eller undanhålla sanningar och förtala dig.
Logiken i att försöka tvinga sig kvar hos en människa som man säger är så hemsk, existerar naturligtvis inte!
Naturligtvis ska man gå så fort man märker sådant här. Men man gör inte alltid detta, därför att ofta har myntet två sidor, och den andra sidan kan vara alldeles bedårande kärleksfull och värmande.
Fast kasten kan vara tvära, och det är inte alltid man kan veta vilken dag det är.
Häromdagen hade någon på fb lagt ut hänvisning till ett inlägg på You Tube, där en kvinna berättade om hur hon hade blivit misshandlad i sitt första äktenskap. Hon berättade också om sin sociala situation nu, om hur hon var en fullt vanlig Svensson- människa med hem, man och barn, en vanlig bil och hund, och vidare berättade hon att hon numera levde i ett lyckligt och lugnt äktenskap.
En sak fastnade jag för i det hon sade, nämligen att man skulle berätta om misshandeln, inte tiga och dölja.
Detta gäller naturligtvis inte bara fysisk misshandel. Vi har ju den senaste tiden fått höra hur nätmobbning kan gå till. Och det finns personlig mejlmisshandel också, och inte bara från okända.
Tänk om man skulle lägga ut ett och annat mejl till allmän beskådning!? Det skulle kanske vara ett sätt att få ett slut på den här sortens trakasserier!
Mobbning finns överallt och i alla former
Det finns någon felaktig föreställning om att det är de svaga och udda som alltid är de som blir mobbade. Så är det ju inte. Ofta kan det vara de som sticker ut på annat sätt genom att vara duktiga och överlägsna, vara rikare, snyggare eller mer begåvade i något avseende. Då är det alltså avundsjuka som ligger i botten.
I dysfunktionella familjer blir ofta en symptombärare på hela familjens problem. Även om detta inte är riktig mobbning, så ligger det väldigt nära. En person drar på sig symptom tack vare att hela miljön är sjuk och blir sedan betraktad som orsak till problemen.
Du kan naturligtvis också bli mobbad i din familj eller släkt. Någon stängs ute av de andra av någon anledning. Kanske bara av den anledningen att man helt enkelt har den modellen med sig. Några måste vara utanför för att andra ska kunna vara innanför så att säga.
Själv har jag kanske inte blivit riktigt mobbad, för det har ingen lyckats med, men jag har definitivt några gånger varit utsatt i starka försök. Man blir på något sätt hotfull, och så startar förtalet som är början på en mobbning. Där är det mycket svårt att freda sig, för man vet inte riktigt vad som sägs.
Whistle-blowers, och till dem har jag själv definitivt hört, blir ofta utsatta för mobbning. Först pratas det en massa om missförhållanden, så tar någon tag i dem och lägger dem i ljuset, men då backar de andra, för så var det inte tänkt. Kanske ville man bara gnälla.
Om man kan, ska man nog lämna de sammanhang där man känner sig utsatt. Det är bättre att gå - om detta är möjligt- än att ge sig in i det svåra arbetet att förändra en situation där mobbningen troligen sitter i väggarna och är tema med variationer.
Så ett råd till en kommentator; Gå om du kan!
Vid mobbning och vid misshandel, vare sig den är fysisk eller psykisk, ska man inte vara godtrogen och tro att det kommer att ske under. Det är bättre att lämna byggena, det är min erfarenhet.
I dysfunktionella familjer blir ofta en symptombärare på hela familjens problem. Även om detta inte är riktig mobbning, så ligger det väldigt nära. En person drar på sig symptom tack vare att hela miljön är sjuk och blir sedan betraktad som orsak till problemen.
Du kan naturligtvis också bli mobbad i din familj eller släkt. Någon stängs ute av de andra av någon anledning. Kanske bara av den anledningen att man helt enkelt har den modellen med sig. Några måste vara utanför för att andra ska kunna vara innanför så att säga.
Själv har jag kanske inte blivit riktigt mobbad, för det har ingen lyckats med, men jag har definitivt några gånger varit utsatt i starka försök. Man blir på något sätt hotfull, och så startar förtalet som är början på en mobbning. Där är det mycket svårt att freda sig, för man vet inte riktigt vad som sägs.
Whistle-blowers, och till dem har jag själv definitivt hört, blir ofta utsatta för mobbning. Först pratas det en massa om missförhållanden, så tar någon tag i dem och lägger dem i ljuset, men då backar de andra, för så var det inte tänkt. Kanske ville man bara gnälla.
Om man kan, ska man nog lämna de sammanhang där man känner sig utsatt. Det är bättre att gå - om detta är möjligt- än att ge sig in i det svåra arbetet att förändra en situation där mobbningen troligen sitter i väggarna och är tema med variationer.
Så ett råd till en kommentator; Gå om du kan!
Vid mobbning och vid misshandel, vare sig den är fysisk eller psykisk, ska man inte vara godtrogen och tro att det kommer att ske under. Det är bättre att lämna byggena, det är min erfarenhet.
fredag 1 mars 2013
Mardrömmen om Hin håle
Jag vaknade med en otäck känsla i morse efter en mycket obehaglig dröm.
Det var en underbar sommardag och vattnet på den lilla sjön var spegelblankt när jag satt där med en vän i båten, och vi rodde stilla ut över den blanka vattenytan.
Plötsligt började det blåsa, och snart var det mycket otäckt i båten. När jag tittade mot min vän hade han förvandlats till en ful, gammal gubbe med ett hånflinande ansikte och horn i pannan.
Jag blev så rädd att jag hoppade överbord, men det gick inte att simma i de höga vågorna som blåstes upp. När jag försökte klättra tillbaka upp i båten igen, tog den flinande djävulen bort mina händer från båtskanten och försökte hela tiden trycka ner mitt huvud under vattenytan. Men då, när jag just trodde att jag höll på att drunkna, vaknade jag med ett ryck.
Jag funderar på drömmen. Nog är det viktigt att vi förstår vilka vi tar med i våra båtar... Vi kan välja; någon som är en trygg hand att hålla i eller någon som hela tiden försöker dra ner oss och förkväva oss. Vad väljer vi då?
Det var en underbar sommardag och vattnet på den lilla sjön var spegelblankt när jag satt där med en vän i båten, och vi rodde stilla ut över den blanka vattenytan.
Plötsligt började det blåsa, och snart var det mycket otäckt i båten. När jag tittade mot min vän hade han förvandlats till en ful, gammal gubbe med ett hånflinande ansikte och horn i pannan.
Jag blev så rädd att jag hoppade överbord, men det gick inte att simma i de höga vågorna som blåstes upp. När jag försökte klättra tillbaka upp i båten igen, tog den flinande djävulen bort mina händer från båtskanten och försökte hela tiden trycka ner mitt huvud under vattenytan. Men då, när jag just trodde att jag höll på att drunkna, vaknade jag med ett ryck.
Jag funderar på drömmen. Nog är det viktigt att vi förstår vilka vi tar med i våra båtar... Vi kan välja; någon som är en trygg hand att hålla i eller någon som hela tiden försöker dra ner oss och förkväva oss. Vad väljer vi då?
Ge mig...
positiva, värmande tankar, kärlek att ge och kärlek att få, tankar om möjligheter och framtid. Lär mig bygga och inte riva, försvara och inte anklaga, vara behjälplig och inte stöta bort.
Led mig till de människor som möter mig i det jag som växer för andra!
Led mig till de människor som möter mig i det jag som växer för andra!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)