När jag lämnade som (2:a) ersättare i kommunfullmäktige i Ronneby blev jag ordentligt uppläxad av vår gruppledare som var "djupt besviken" att jag bara lämnade utan att prata med gruppen.
Det är tydligen så man bemöter en person som har meddelat att kraften och orken inte räcker till för några politiska uppdrag. Det har ju gått flera månader sedan valet och mycket kan hända i en gammal människas liv under denna tid. Och jag vill inte ha uppdrag som jag missköter. Detta borde respekteras.
Och detta ska vara ett kristdemokratiskt parti som vilar på kristen grund! Kan man ha en kristen grund utan empati och medmänsklighet?
I mitt liv finns två världar; den politiska världen befolkad av bepansrade människor, som ibland inte tycks vara av kött och blod, och så den konstnärliga världen som bara tycks befolkad av människor av kött och blod och massor av känslor.
Det är nog i den senare som jag hör hemma. Och där jag ska verka och finnas. De två världarna kan inte köra på parallellkurs i mitt liv. Då mår jag bara dåligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar