torsdag 11 februari 2021

Raserade skyddsmurar

 Det blev en tung eftermiddag. Jag såg en bild i helfigur med de smala händerna synliga. Och mina skyddsmurar kollapsade, och jag blev  hudlös och blödande med en smärta som skar som knivar i mitt bröst. Tanken att aldrig ses känns outhärdlig.Här hjälper ingen klokhet mot den glödheta tråden.

Inga kommentarer: