Men jag har fått veta att jag har en dikt publicerad i det första numret av KD Seniors nya tidning, som ska komma ut två gånger per år.
Och så dör den ena efter den andra, och igår blev en av sonens katter troligen påkörd. De hittade honom död på morgonen vid en gata. Förskräckligt, tycker säkert varje kattälskare. Han var bara fyra år gammal.
Livet känns på något sätt- slut. Och jag har så svårt att hitta skönheten och framtidstron i allt negativt och alla hot, mot åldringar inte minst, som sköljer över oss varje dag genom media.
Är jag allvarligt sjuk eller bara djupt deprimerad? Jag vet inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar